Tja, varför startade jag den här bloggen? Till stor del för att jag som i grund och botten är en mycket glad person ibland kan gå och muttra över saker som irriterar mig. Så istället för att muttra runt i några timmar tänker jag snabbt skriva av mig missnöjet för att fortsätta vara glad. Kängorna kommer att kunna delas ut. Inte till de små utan till de stora och starka. Ibland kommer det kunna vara tvärvändningar och vara bara glada crazy tankar. Love <3
Vårt hus är fullt av galenskap idag. Galenskap förresten - ren idioti vill jag nog kalla det istället. Jag var så arg att jag kokade...Hade inte blivit ett bra blogginlägg om jag hade skrivit det då. Men arg - ja, det är jag fortfarande... Om vi säger att tre grupper matte och tre grupper NO är för mycket för en tjänst. Ja det kanske inte låter så mycket, men vi får inte glömma att NO ämnet är fyra ämnen + att det nu är betyg redan från årskurs sex. Tjänstefördelningen, förlåt arbetsmaterialet, inför nästa läsår var som att få en fet smäll på käften - av en betongsklump. Två mattegrupper + fyra NO grupper. FYRA!!!
Tror de vill ta död på mig - och det var vad jag tänkte skriva allra först...men jag sansade mig och insåg det osmidiga i det. Det blev istället ett kreativt brev med konstruktiva förslag till förändringar. Duktiga jag Vänta lite... där har vi det. De tycker att lilla fröken effektiv är så bra så hon fixar tjänsten från h------t utan problem... Visst måste det vara så??? Positiva tankar, eller hur...
Som om det jobbiga aldrig ska ta slut så är det just nu en orolig väntan på besked. Väntar på positiva signaler. NU tack! Inte mer idag...Det är redan Too Much...
Vad nu då. Vadan detta snack om eld? Valborg är det ju idag! Vi ska sjunga in våren på min skola, det blir "Längtan till landet" (vintern rasat ut), "Nu grönskar det" och lite annat smått och gott. Ett himla ståhej att bära ut all musikutrustning (instrument och högtalaranläggning) och sen baxa in allt igen för 30 minuters vårsång. Och eleverna sjunger...sådär mycket, om alls...
Vem var då Valborg? Hon var ett tyskt helgon - Sancta Walburgh, som hon hette i svenska medeltidstexter. Valborg föddes 710 och dog 779. Hon var en anglosaxisk furstedotter som blev abbedissa i det kloster hennes bröder grundade i Heidenheim, Tyskland.
Valborgsmäss har firats sedan medeltiden för att hedra Valborg. Ordet mässa användes i äldre tider också som benämning på kyrklig fest.
Valborgselden är till viss del en tradition som vi lånat från Tyskland. Valborgsmässonatten ansågs som tiden för häxsabbaten för att hålla häxorna borta. Tyskarna tog med sig sederna till städerna i östra Sverige där eldningen faktiskt sammanföll med betessläppningen av boskap och därmed den svenska eldningstraditionen som gjordes på våren för att skrämma bort rovdjur. Eldningen kan också kopplas till majfesterna på 1300-talet. I de danska landskapen var det drängar och pigor som drog från gård till gård för att uppvakta bönderna och få ett bidrag. Drängarna blev förbjudna att använda kyrkklockorna för att kalla till samling och istället tände man eldar.
Ja det förklarar ju det här med eldar i alla fall. Sen att värme och ljus symboliserar våren och används för att hälsa våren och solen välkommen. Ja våren och solen är mer än välkomna! Men varför detta vråldrickande på Valborg hos unga? Hos universiteten och studenterna har det ju blivit tradition med diverse olika studentfester pga? Nä har inget svar... Kanske man firar Kungen? GRATTIS KUNGEN förresten. Nä det är det inte. Man firar att våren är här med sång och sen skrål... Den köper jag. Valborgsittningarna minns jag...Haha...med glädje. Men det är väl som med allt annat - det kryper längre ner i åldrarna. Som det här med champagnefrukost när man tar studenten - var ju kul när några av mina nior försökte sig på det för några år sedan...Not! Valborg är ju jämte själva skolavslutningen värsta fyllekvällen hos våra tonåringar. Det verkar dessutom alltid hända en massa annat ont i anslutning. Heder åt alla nattvandrare en sådan här kväll.
Man kan ju alltid önska en blöt kväll - och då menar jag blöt från himlen. Och då är jag verkligen ingen gillare av regn. Men regnet leder ofta till att det blir mindre blött bland våra ungdomar och därmed också mindre följdidioti. Och så kan ju elden också få "Set Fire To The Rain".
eller så hade rubriken kunnat vara: NÄR LEK BLIR TILL ALLVAR
Vad är det då jag syftar på? Ganska mycket faktiskt. Men specifikt just idag är det sport. Vad hände med att "sparka boll"? Nej jag tycker inte själv om det uttrycket. Fick (nästan) något svart i blicken om någon sa det till mig när jag var aktiv. Det heter "spela fotboll". Idag har det kommit in så mycket pengar i sportens värld att mycket av det roliga och lekfulla har försvunnit. I vissa fall är pengasummorna så ofattbara - det handlar om miljonlöner. Klart som --- att det roliga försvinner. Hoppas bara man kan ha kul med sina pengar sen...
Men det var egentligen inte den aspekten av det hela jag skulle ta upp. Nej för nu har det hänt igen - tränare som blivit hotad och till föjd av hoten avgår. Den här gången har turen (vilken tur?) kommit till mitt lag. Ja det ska alla veta att just nu är det ingen lek (häpp!) att vara Djurgårdare. Kräftgång vad det än gäller - det smärtar i ett Djurgårdshjärta. Klart man kan ha synpunkter på resultaten och hur laget spelar. Klart man kan få framföra detta till ledare. Men att gå därifrån till att hota någon på det personliga planet. Nog nu! Stötta och peppa i medgång som i motgång. Skulle vilja säga framför allt i motgång - Det är väl då man behöver det som mest!? ALLTID - OAVSETT!!! Sen har vi alla som träffas för att slåss i "sitt lags namn" - låter lite religion över det hela... En ursäkt för att få slåss, en ursäkt för att få makten... Skulle kunna skriva spaltmetrar om detta. Men det ska jag inte. För det är svårt att skriva av sig upprördheten, den liksom istället ökar med orden. Det är ju bara att hoppas på att riksdag/regering snabbar på beslut om hårdare huliganregler. För våld hör inte hemma i dessa sammanhang - inte någonstans förresten. Men det händer ju att lekar misstolkas...
Den riktiga kan ju vara riktigt rolig - även om den går ut på att inte skratta. Men den leder väldigt lätt till skratt... Här stämmer verkligen "Skrattar bäst som skrattar sist"...
Det spelar egentligen ingen roll vilken lekhage vi väljer att befinna oss i. Det ska vara lustfyllt och kul. Inte skapa ångest och oro, våld och hat. Att det blir lite allvar i leken är inte fel, men det får inte gå till överdrift.
Många har sin roligast tid på det kära internet. Alltid kul... Även det ska vara lek. Men vad händer när man ska gå till en av sina favoritlekhagar? Jo... _______________________________________________________________________
ooPS Page Not Found
The page you tried to access does not exist on this server. This page may not exist due to the following reasons: 1.You are the owner of this web site and you have not uploaded (or incorrectly uploaded) your web site. For information on uploading your web site using FTP client software or web design software. (och så en länk där man ska klicka för "FTP-Upload Information") 2.The URL that you have enterd in your browser is incorrect. Please re-enter the URL and try again. 3.The Link you clicked on incorrectly points to this page. Please contact the owner of this web site to inform them of this situation. _______________________________________________________________________
WTF (sorry) Det funkade ju för en dag sedan. Min dator har inte sagt till mig om några uppdateringar. Jaha vad är det som händer? Hur hanterar jag detta? Sidan finns visst, min mail talade om det för mig. Tack och lov för telefonen, för där funkar det finemang. Men åååhhh...Jag vill ju att det ska funka som vanligt på min dator. Ja så kan det gå när lek blir till allvar...
The way you are... Hur jag är... med Agneta Fältskog och Ola Håkansson. Och vilket band tillhörde då Ola? Jo Secret Service... ...vilket jag kände mig som i fredags när jag förvånade nära kolleger vid lunch med att jag inte åt "mu-, bä- eller nöffkött". Jösses - här har vi arbetat nära tillsammans i femton år...är jag verkligen så hemlig? Eller har vi bara så mycket att göra så att personlig information går in genom ena örat och ut genom andra? Lite hemlig och mystifik kan väl vara lite kul att vara. Men jag kände mig som hemlige Arne, ja eller hemliga Fia då. Tyvärr så hittar jag inga mer bra klipp som jag inte redan lagt ut. Ni får själva Youtuba eller leta i SVT's nyöppnade underbara öppna arkiv. Kanske ska satsa på en ny karriär som agent - Little miss Secret Sophie... Äsch, eller inte då...
Från det ena till det andra...
Hade fullt sjå med att bita mig i tungan i veckan för att inte börja skratta högt. Sverige har ju haft finbesök eller hur man nu vill se det. Är man tjej och tonåring så har definitivt deras kung varit här. Vi har tjejen som kvällen innan varit på konserten och desperat försökte få tag på en biljett till kvällens show. Få se idolen igen och uppleva ytterligare en magisk kväll + få gå med bästisen. "Men du förstår - det känns ju som att man har ett band till honom. Att man hör ihop. Att man verkligen känner honom." Ja det var här jag hade svårt att inte skratta... "Eller jag skickade nog 40 tweets till honom igår kväll. Tänk om jag bara någon gång kunde få ett svar...Ibland så tweetar han ju tillbaka. Åååhhh om det bara kunde bli till mig." Då önskade jag faktiskt att han skulle skicka ett ynka litet "thank you" till henne. Det skulle ju ha gjort hennes stjärneögon ännu mera tindrande. Denna unga idoldyrkan... Vi kan skratta åt den... Men vi har väl alla varit där? Min egen var Europe - mer specifikt så var det sångaren i bandet. Då fanns ju inte alla dessa sociala medier, så man köpte sina OKEJ och slickade i sig varje ord och bild... Mina söta tjejer hade bokstavligen dött om de hade fått ta ett foto tillsammans med sin stora idol. Och säkerligen lagt upp fotot på instagram. Då kan man hoppas att de har privat konto. För kommentarer skulle de definitivt få. Självklart massa fina likes och hjärtan. Men avundsjuka kommentarer om både sig själva och idolen. Har sagt det innan - barn härmar vuxna. Skillnaden är att barn kan ibland vara tanklösa och skriva saker i avundssjukans stund. Men när unga vuxna kommenterar barn på ett sätt som får en att bli mörkrädd... Har man inget positivt och peppande att säga är det bättre att knipa igen. Fram för mer kärlek på nätet. För tycka vad man vill om deras idol. Jag är inget fan av honom eller hans musik, men beundra honom för vad han har lyckats med - det kan jag göra. En sak är i alla fall säker om denne person: "All around the world" så faller tjejerna som käglor framför hans fötter...
Deadline = den tidpunkt vilket ett tidsbegränsat arbete ska vara klart. Nationalencykopedins ordbok anger att ordet är oböjligt... Kan man då böja på tidsgränserna?
Men vad spelar egentligen en deadline för roll? Tror det har stor del i vilken värld man lever. Vissa verkar ta väldigt lätt på sina deadlines och andra håller stenhårt på att klara av sitt arbete på utsatt tid. Konsekvenserna om man blir klar i tid eller inte är också olika beroende på vad det gäller. Men en konsekvens är att ofta blir de som ska ta över sedan lidande för de kan ju inte börja sitt arbete i avsedd tid för att klara sin deadline... Kan bli många led och många förseningar på vägen här...
I skolans värld önskar man att vi fick vara hårdare på det här med deadlines. Men icke. En elev ska ha samma möjlighet till alla betygsstegen oavsett när de lämnar in...Tack så mycket... Tänk om alla elever tänkte så och lämnade in sista dagen när betygen ska sättas...Blir ju väldigt lätt att få tid att läsa allt och se vilken kvalitet de håller... Nu är det ju tack och lov inte så. De flesta elever lämnar in i tid för de inser att om de skjuter på arbetena så får de alla arbeten på en gång. Och då blir ju kvalité och betyg därefter... Själv tycker jag som lärare att det är viktigt att kunna snacka med eleven om arbetet skulle bli sent. Att eleverna faktiskt säger som det är - Jag har inte hunnit...men det kommer då och då. För hellre ett bra arbete än ett halvdant hastverk. Och hellre ärlighet än att 20-25 procent av eleverna har: internetstrul/datorkrasch/ skrivarehaveri etc etc varje gång det är inlämning. För det känns ju troligt... Sen också att eleverna förstår att ju senare deras arbete kommer, desto mindre tid får jag till att läsa och bedöma deras arbete. Och att de samtidigt förstår vitsen av att lära sig det här med deadlines. För det är inte alltid det är en förstående lärare i andra änden...
Det kan vara skatteverket. Deklarationsdeadline snart! Jag har gjort min - det var nästan tre veckor sedan. Duktiga jag Att missa deras deadline - det kan vara rena skräckfilmen...
Vänta lite... där har vi det. De tycker att lilla fröken effektiv är så bra så hon fixar tjänsten från h------t utan problem... Visst måste det vara så??? Positiva tankar, eller hur...
4 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS