Om

Tja, varför startade jag den här bloggen? Till stor del för att jag som i grund och botten är en mycket glad person ibland kan gå och muttra över saker som irriterar mig. Så istället för att muttra runt i några timmar tänker jag snabbt skriva av mig missnöjet för att fortsätta vara glad.
Kängorna kommer att kunna delas ut. Inte till de små utan till de stora och starka. Ibland kommer det kunna vara tvärvändningar och vara bara glada crazy tankar. Love <3

Twitter: @pippiglassbil

Mer info om mig: http://frokenmissnojd.bloggo.nu/Lilla-Jag/ 

Presentation

Senaste inlägg

Visar inlägg från maj 2013

Tillbaka till bloggens startsida

this I love...

Fast det visste ni väl redan?

Nej så ska jag inte göra när jag kommer till jobbet. Som om det inte är rörigt nog på skrivbordet... Fast det kanske är bästa sättet att städa?

Och eftersom det är Fredag - SMILE. Och var som Tigger och hjälp era vänner som inte har lika lätt till ett leende...

 :-D  :-D  :-D

all the time in the world...

...har jag nu tyvärr inte...
Vilket jag önskar att jag hade. Särskilt när det kommer till dem som inte lyckades så bra på det nationella provet i biologi. Att tid fanns att göra någon form av extraprov och sen bedöma det, så att de kan få ha kvar sina betyg. Men reglerna är klara - de nationella proven är starkt betgygsgrundande och jag kan inte lägga mig flera steg över vad eleverna provprestation :-( Då vore ju idén med nationella prov för en likvärdig bedömning i hela Sverige helt bortkastad. Jag har inte förr haft en grupp som har underpresterat så och det gör ont i mig. Kanske att det hade känts mindre jobbigt om det var jag som hade repeterat med dem inför provet. Då hade jag kunnat lägga skulden på mig. Ja jag vet, eleverna har ett eget ansvar också...Måste se det så. Men ååhh vad jag hade velat ha flera timmar över för att kunna ha typ muntliga diskussioner med dem var och en av dem, och på så vis få så mycket på fötterna att deras tidigare betyg skulle kunna stå kvar.
Känns som om femtio procent Fia är ett stort skämt. Särskilt som om rättning och bedömning är på hundra procents tjänst (egentligen mer om man skulle våga vikta minuterna). Hittills är jag uppe på 28 timmar den här veckan och då tillkommer två prov till den här veckan... Känns som om det finns förståelse, men ändå inte. Inte när det kommer till hur lång tid rättning/bedömning och betygsättning faktiskt tar.
Nej nog med klagande... eller inte...

...bussresan hem var minst sagt trång. Att få ett halvt säte var en kamp bara det. Som någon klok uttryckte det "vissa har höga tankar om sig själva..."

Mest fantastisk idag är ändå att min hjärna faktiskt fungerar...lite grann i alla fall... Jag lovade ju vår praktfulla kastanj i full blom...
Scenen framför är rester sen gårdagens firande av...just det kastanjen. Ja nu var inte jag med igår eftermiddag. Jag kan ju inte jobba full dag varje dag. Borde väl kallas att prioritera när man väljer att ha sina lektioner...Eller? Lite musik var det i alla fall och duktiga slöjdelever hade modevisning. Inte att glömma - mina killar och tjejer fick gå upp på scenen och ta emot pokal för seger i volleybollen. Just det hade jag väl då velat se, men det är tur att det finns kameror. Så jag har fått se det - i stillbilder :-)

Och bara för att jag är så himla rolig av mig 8-) och inte kan låta bli...
Dagens quiz: Vad har sista klippet att göra med dagens blogginlägg?

he's back...

...äsch fel kön...
...she's back...
...och ibland är jag utom kontroll ;-) men särskilt farlig vill jag inte påstå att jag är...
Och nog har jag en mask alltid - dock en leende sådan :-) Fast när jag är med eleverna så behöver jag ingen mask. Då är jag för upptagen med att ha lektion och av vad som händer, så egna jobbiga tankar finns det ingen tid för. Vilket är skönt för stunden, men det är ju bara att skjuta problemen på framtiden. Och det blir bara värre då. Det är ju bl.a. därför som jag är halvt sjukskriven - för att försöka hitta den berömda balansen i tillvaron. Känns inte som det räcker, men jag kämpar på så får vi se vad doktorskan säger nästa onsdag. Då är ju betygen satta, så då kan jag ju se till att mitt liv hamnar i fokus.
Hur som helst, mina sjuor var uppriktigt glada att jag hade dem idag. Och det kan jag lova är uppiggande. Ärligt menad uppskattning kan man aldrig få för mycket av. När jag gick runt och hjälpte dem så börjar de då berätta om gårdagens vikarie. Okej elever har ju en tendens att överdriva saker och ting - särskilt när det är negativt. Men det här var de superseriösa barnen och de var väldigt sakliga. Jag har ju berättat innan att man kan få knasiga vikarier, den här hamnar definitivt i bottenskiktet. Han tänkte väl "jag går dit och sitter av tiden - lättförtjänta pengar". Han hade inte läst den noggranna planeringen jag hade gjort. Jodå han lät eleverna göra diagnosen och han rättade den. Men vad hände sedan? Inga resultat antcknades och eleverna fick tillbaka diagnoserna med orden vill ni inte behålla dem så släng dem... De som inte ville ha tillbaka sina diagnoser - dem slängde han... Hallelujah... Vad signalerar det? "Tror ni vi bryr oss om era resultat?". Okej jag hade inte skrivit att han skulle skriva upp resultaten/samla in diagnoserna, men jag skrev inte heller att han skulle använda nyckel för att låsa upp dörren eller att han skulle släppa in eleverna i salen... Nästa vikarieplanering så...
Sen skulle han instruera en gruppuppgift som vi ska arbeta med resterande tre mattelektioner. Han delade ut uppgiften och sa gör den hemma och lämna in nästa lektion... Eleverna var lite freakade, minst sagt. Jag fick springa runt i alla NO-grupper och förklara att det är lektionsarbete, inte hemmarbete. Pustnader av lättnad och tack sa alla barnen :-D
Lektionen efteråt tillbringade den käre vikarien mest i telefon i ett angränsande rum...
Så det var bara att gå ner och berätta för vår kanslist att det var ingen bra vikarie. Han var egentligen tänkt att vara för mig resterande tid också. Men så blir det nu inte - tack och lov. Man kan ju undra hur en sådan överhuvud taget har fått in en fot hos vikarieförmedlarna. Eller är de glada så länge de inte slår barn? Läskunnighet borde vara ett krav också...
Inte ska man behöva plocka upp bitarna från andra. Meningen med att jag är sjukskriven är ju att jag ska vila. Inte planera för en vikarie för att sen behöva iordningsställa allt efteråt. Det är inte dubbelarbete - det är minst trippelarbete! Nej nästa vikarieplanering blir (föruom lås upp dörren och släpp in eleverna) - hitta på något, typ se en film...
Tycker det räcker med att jag jobbar med att få ihop de trasiga delarna av mig själv... Okej positiva tankar! Det blir bättre!!!

purple...

Fia ??? What the...
Jodå jag gillar lila - plommonlila är en fin färg. Har ju till och med ett par byxor i den färgen, riktigt coola 8-) Men att se sitt namn i lila skrift? Vadan detta... Ja så kan det gå när man använder lilla fånen till att skriva kommentar på en snyggblogg. Den är så snygg att min dator får mindervärdeskomplex av att ta sig dit, så den tar riktigt lång tiiid på sig. Fånen är snabbare så jag har använt mig av den. Men som sagt var, den är liten och jag har väl inte direkt kollat heller... Nu fick jag för mig att ändå använda datorn och då ser jag att mitt namn är lila! Och det är klickbart... På något konstigt sätt ligger tydligen adressen till en viss missnöjdska där. Vet inte hur den hamnade där (kan ju ligga kvar från kommenterandet till bloggokollegor) för jag skrev inte dit den när jag skulle kommentera. Och tänker jag efter så låg redan namn och mailadress där... Jaja märklig är världen, för när det gäller den personen brukar ju saker försvinna istället... Första tanken var O-NO! Ska jag försöka få personen att plocka bort min kommentar. För jag har som jag tidigare nämnt inte som syfte att byta yrke till bloggerska... Nog för att det är kul att skriva och att det finns några som uppskattar vad jag skriver. Det räcker för lilla mig :-) Men lilla lila jag får stå kvar. Det känns inte som om stora världen har upptäckt den snygga bloggen än, utan de håller till i antiken med namn som frågetecken och svamlar om slembilar och sniglar - att skillnaden är att sniglarna har slemmet utanpå... :-D Det dimper ner något konstigt i min mail ibland... Det kan vara riktigt underhållande även om man inte har hela bilden klar för sig.
Förhoppningsvis så dröjer det inte en evighet innan ett nytt inlägg ramlar in på omtalad blogg och förhoppningsvis kan min hjärna då komma ihåg att radera vissa uppgifter. Och så blir det lite - simsalabim - ingen mer direktlänk.

Vad står egentligen lila för började jag fundera på och googlade. Tänk vad fantastiskt: man skriver några ord och så har man fakta (och annat dravel) från hela världen - Bara att ta för sig :-D
Lila ska då kombinera stabiliteten i blått och energin i rött och associeras med bland annat:
- vishet visste väl det, passar ju , för Sofia betyder vishet, den kloka
- kreativt ja det är väl ganska kreativt att skriva ett blogginlägg ifrån att se sitt namn i en viss färg
- mysterier och magi Ja det gillar vi ju, finns mycket som kan vara magiskt - på flera sätt...
Lila symboliserar styrka, ädelhet, lyx och ambition. Vidare förmedlar lila rikedom och överdåd och har en känsla av kungliga egenskaper.
Tittar man på aurafärg så symboliserar lila meditation, adlighet, intuition och klarhet. Det är en färg som tyder på förening av intellekt och hjärta, det fysiska och det andliga. Det är en färg som reflekterar oberoende och intuition liksom dynamisk och betydelsefull drömaktivitet. Det är också sökarens färg. Vissa nyanser kan även tyda på erotisk fantasi...se där...

Det fanns ju en hel del där som stämde på mig :-D Kanske att lila egentligen är min favoritfärg? Fast jag skulle nog hitta överensstämmande i andra färger också, om jag orkade läsa det just nu. Och det gör jag ju inte. Eller... Jag måste ju kolla efter vad min favoritfärg står för.

Svart kan ge uttryck för:
- styrka ja nog är jag stark alltid...
- auktoritet jo det behövs som lärare ibland...
- formalitet hu, tråkigt
- död och onska ja det var ju inte så oväntat
Kollar vi på aurafärg så står svart för skydd, instängda känslor och förståelse för lidande. Svart är en av de mest förvirrande färgerna i auraspektrat. Vissa hävdar att när svart syns i auran så är det ett tecken på svår sjukdom, vilket inte stämmer. Svart är en färg som ger skydd mot energier utifrån. När svart dyker upp i auran kan det vara ett tecken på att personen skyddar sig själv mot något. Svart i auran kan även tyda på obalans, fysisk eller psykisk.

Nu har jag aldrig gjort ett auratjosan. Men jag har en känsla av att det skulle dyka upp lite svart i den just nu. Men det jobbar vi på - att få balans i tillvaron.

Tänk vad mycket det kunde bli av att se sitt namn i lila. Dessutom tycker jag Pop Evils "Purple" var en riktigt bra låt. Se där - det kom något positivt ur ur lila mig :-) Hade ingen aning att det fanns så många låtar med titeln "Purple". Innan jag youtubade hade jag en konstig inre dialog på hur jag skulle få in ett lila regn i historien... och tänka sig - det gick ju det med :-D . Lila står ju för kungligheter...

control...

...freaks... skulle jag vilja kalla det
Jag menar dessa kontroller av skolan...
...nu är det dags för STORA skolinspektionen...
Det är andra besöket vi får den här terminen. Fast inte av samma myndighet. Okej jag tycker det är bra att skolor kontrolleras - för vissa skolor behöver det verkligen. Men att få ett besök i två dagar nu känns som... jag vet inte... resursslöseri? Som jag tidigare nämnt så är ju skolinspektionen ute efter att hitta vad som är fel på varje skola. Och det är klart - letar man fel så hittar man...just det fel. Positiv feedback kan vi ju hoppas på den här gången från den här myndigheten. Tror i och för sig att det inte kommer att vara lektionsbesök nu. För de skulle nog ge... om inte nada så nästan ingenting. Antingen har klasserna sista provet eller så arbetar de febrilt med att göra klart sina arbeten. Så egentligen inte mycket till undervisning.  Men snäll som jag är 8-) så säger jag välkommen skolinspektionen!

Hur gick då gårdagen?

Underbart väder att vara ute i. Tänk vad allt är så mycket lättare när solen skiner från blåa himlen :-)
Att jag och pojkarna hann tillbaka till skolan för att se tjejernas volleybollfinal var ju inte sämre. Och ännu bättre var det att mina tjejer vann själva turneringen. Vilken kämpainsats! Och vilken häftig klassgemenskap vi fick se - jag och fina kollegan. Sen blev det ju inte sämre av att killarna vann sin volleybollturnering på eftermiddagen :-D Så imorgon bitti väntar sweet surprise :-P för toppenbarnen. Men det är ju inte undra på att de är så bra - med bästa lärarna så... 8-)

Äldre inlägg