(AB) (SvD Opinion)
Yepp! Sure... Och solen snurrar kring den platta jorden och allt det där...
(ub, blogspot)
Men så bra! Då fick vi den definierad...
Inga mer bar(n)fike diskussioner med andra ord...
De får vara ett minne blott...
Ni minns den vita förtryckande blicken va? Here we go again...
(SvT)
Väcker ilska... Mycket som väcker ilska numera hos allt och alla. Vad hände med vanligt hyfs? Att inte öppna för diskussion när man inte håller med? Nej, istället så börjas det i bästa fall med "du har fel" ...följt av svordomar och diverse invektiv. Följt av ännu fler svordomar i versaler. Framtiden? Barn gör som vi gör, inte som vi säger...
Eller så stänger man bara ute den personen. På sociala medier är blockknappen nära till hands eller bara peta ut ur vänlistan. Jag förstår om man gör följande när det gäller att man blir utsatt för rena hot, eller personpåhopp. Men det här med att ha olika åsikter... Ser man inte andras åsikter - så finns de inte. Åter igen: barn gör som vi gör, inte som vi säger...
Sen har vi ju den berömda hit and run också...
Jo visst är det imponerande att citera någons tweet och sen blocka den personen... Man bara
Hmm... agerar man enligt -logik... Kanske då att Zaremba har rätt. Men enligt three-apes-logiken så är det ALLTID någon annans fel - nånannanismen...
Det här med att alltid hitta någon annan att skylla på. Det gör mig faktiskt riktigt riktigt irriterad. Och det sker från höger till vänster och från vänster till höger. Det spelar ingen roll vad som ska diskuteras (skola, migrationspolitik etc) så ska man hitta massa syndabockar. Självklart ska man titta bakåt för att se VAD felet är. Men som debatten är just nu så går all energi på att kasta skuldbollen på varandra - istället för att fokusera på det viktiga: att finna lösningen. Nu stannar istället alltihopa medan skuldbollen kastas runt...
Svensk debatt just nu: vilken tycker du är längst?
a. den här på 1,8m
b. den här på 2,4m
c. eller kanske den här på 3,5m
Och aldrig de komma ense... Och av de som sen ska ta beslutet så ramlar sanningen bort. För att i det här landet får vi ju inte kalla en spade för en spade. Och försöker någon så kastas direkt diverse smädande oförskämdheter (i snälla fall) på den personen. Att skrämma till tystnad...
Det här med att smälla på varandra med massa fula ord och rena fula hån är något jag ser alltför mycket av. Det sker mot personer på motsatta sida - och det sker både från höger och vänster. Oftast är det en anonym person som sitter och vräker ur sig den ena elakheten efter den andra - allt för att vinna likes eller RTs. Det är en sak att retas med den personen och då tycker jag man ska involvera den personen så att den kan få näbba tillbaka. För mig spelar det ingen roll om den här personen då håller på med samma metoder mot andra. Jag verkligen avskyr det klimatet där det gäller att tracka ner varandra. Och varför sänka sig till någon annans nivå?
Som Josefin Utas skriver - skaffa en boxboll istället om du behöver bli av med aggressionerna. För det är ganska fantastiskt hur många väljer att lägga all sin energi på att ständigt vara ute och veva frenetiskt i stort sett alla debatter. Inte konstigt att ingenting kan lösas när prioritering ett ligger på att alltid försöka trycka ner den andra genom att vråla ut dennes fel istället för att söka lösning.
Prioriteringar var det. Riktigt riktigt stark läsning om prioriteringar i landet upp-och-ner...
(Expressen) Bara läs och se vad som istället borde vara prio ett att hjälpa till med.
Men det är ju medierna som styr vad som ska diskuteras i vårt land...
avd. byt kanal...
För att tipsa...
...lär ju hjälpa föga. En utopi att en handfull av följande namn skulle få komma till tals...
För i lilla landet värdegrund så är det ju identitetspolitik som styr. Personer inom samma grupper tycker och tänker alltid samma sak... Och får man en mångfald av sådana personer som får komma till tals - ja, då får vi per automatik också en mångfald av åsikter...
Om det här med att registrera säger den berömda orättviseföreningen...
Jo, det finns många som är duktiga på det där med en dåres försvarstal... Ekvalist uttryckte sig så bra:
För det här med mångfald - enligt mig så är det då de inre kognitiva egenskaperna som ska räknas. Yttre egenskaper säger ju ingenting om vad man verkligen tycker och om ens kapacitet. Så att dela in efter grupper...
(Expressen)
Nej - den där orättvise föreningen...
... i Absurdistan...
Rättvisa... jo sure...
Tvivlar ni?
Ett projekt de drömt om i flera år... sätta upp konkreta mål och enkelt följa upp dessa... och nu har de fått medlen... Våra skattepengar gott folk...
Inte bara i Sverige det gås bananas över den sk manspreadingen...
Jo, jag var faktiskt tveksam till om det var på riktigt när jag läste det först. Men flera medier har nu tagit upp det.
På tal om är det på riktigt?
Medelmsskap någon... För visst låter menskonstworkshopar spännande. Och det är ju inga blodspengar det handlar om...
Och tänk...
...att jag i så många år har haft så kapitalt fel om vad det handlar om och menas med att leka med dildos...
Varför inte rätt saker på rätt plats - och vid rätt tillfälle... Som fånar - nej, stoppa inte upp dem... Men häromdagen så kom det en bil... "Där rök nästan trafikskylten" sa hon nog i moBILen... Jag bara kände - lägg tillbaka körkortet i flingpaketet!!!
Dårar gör mig... gaaahhh... mobil i bil ENBART med handsfree. Du är inte ensam i trafiken. Basta!
Sorry works when a mistake is made. För visst kan vi bli arga ibland och visst begår vi alla misstag. Men var aktsam så att det inte blir inreparbibelt. För att vara arg på en person som just person istället för på vad personen har gjort. Att alltid försöka skilja på sak och person tycker jag är en bra regel att så gott man kan försöka rätta sig efter. Jag gör mitt bästa med detta. Mer kan man inte begära.
I ett läge fallerar jag dock grovt - det är när det kommer till mig själv. För jag blir arg på mig själv för att det blir som det blir och att jag mår som jag mår. Och jag VET att det är totalt destruktivt - och då blir jag ännu mer arg på mig själv. En ond cirkel, nej förresten - en ond nedåtgående spiral är vad det är.
Mina demoner och min sömnlöshet. De sträcker ut sina klor så jag kan se dem allihop och det glimmar till på en av klorna precis som på film, som i slow motion ser jag dem komma mot mig och hör dem prata med mig. Jag har lång väg kvar att vandra med mina demoner. Och det gör mig arg och ledsen på mig själv. Mer demoner... Skit också!!
Enorma tröttmössan - borde egentligen inte använda det ordet. För det låter ju nästan gulligt. Men just nu är jag ordentligt riktigt trött. Jag har insett att när min förbränning skenar iväg som fnatten då tenderar jag att få djupare svackor. Att energin inte räcker till. Att då våga gå djupt in i mig själv - det tar det också. Men det nakna alster som producerades med papper och penna... Att få ner orden jag behöver få ur mig där de ska ut lättade det hela en aning. Insåg att det var antagligen därför migränen kom som ett brev på posten - spänningen och oron att jag inte skulle kunna få ur mig det jag behövde när tid fanns. (Som jag skrev om i fredags.) Förhoppningsvis finns det ett litet hål till mig i veckan. För det här när jag inte får ur mig orden...
Känns ibland som om jag är ett med Murphys lag - det kommer hela tiden mera. Vi styr inte vårt öde och vi kan inte styra yttre påverkan. Jag vet - men varje gång jag är på väg upp igen så... Ja, enkelt förklarat blir jag tagen på sängen och så har någon elak jäkel dragit undan mattan från mina fötter. Och pladask jag faller. Ibland så är det riktigt stora saker - då får det vara okej att falla. Men även små saker - för många bäckar små... Men jag ska stå stadigt - no matter what! Eller stadigt och stadigt - men jag ska inte låta mina demoner gå segrande. För jag har ju så pass mycket vett innanför pannbenet att jag förstår att livet inte alltid kan vara en dans på röda rosor, för ett sådan liv existerar inte. Och det är inget jag har begärt heller. Inte för att det vore fel då...
För det här innanför mitt pannben - i många fall så är det så intelligent (jo, jag tänker faktiskt säga att jag är det). Men när det kommer till mig själv... Varför kan inte samma logiska kloka tänkande gälla när det kommer till mig själv och mitt agerande... Men många funderingar just nu - funderingar som gör mig knas. Kan bero på att det känns som om jag står och trampar runt på samma ställe. Eller i cirk... den nedåtgående spiralen. Men det är att jobba på. Om man av erfarenheten blir vis - så lär jag vara världens visaste person till slut...
Yes! I Would...
Because I'm worth it...
7 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS