Om

Tja, varför startade jag den här bloggen? Till stor del för att jag som i grund och botten är en mycket glad person ibland kan gå och muttra över saker som irriterar mig. Så istället för att muttra runt i några timmar tänker jag snabbt skriva av mig missnöjet för att fortsätta vara glad.
Kängorna kommer att kunna delas ut. Inte till de små utan till de stora och starka. Ibland kommer det kunna vara tvärvändningar och vara bara glada crazy tankar. Love <3

Twitter: @pippiglassbil

Mer info om mig: http://frokenmissnojd.bloggo.nu/Lilla-Jag/ 

Presentation

Senaste inlägg

Visar inlägg från maj 2015

Tillbaka till bloggens startsida

apocalyptic...

...uppenbarelsen för en del föräldrar när de inser vilka möjligheter som finns numera...

...och hur vissa sen utnyttjar detta in absurdum. Men rimligheten i att man kan hota med skolinspektionen om ens barn inte får ett visst betyg... 

(SvD brännpunkt 20150521)

Självklart kommer det då ett svar (SvD brännpunkt 20150522) - någon som inte verkar ha läst ordentligt vad som står utan går till direkt motangrepp. Där denna SYV får det att låta som att var och varannan lärare sätter sina betyg helt godtyckligt. Vidare det absoluta att inte kunna överklaga betygen i efterhand...

Suck... nog trodde jag att en SYV var mer insatt än så. Visst - jag säger inte att det inte finns lärare som sätter sina betyg godtyckligt. Men de är ett fåtal. Och de flesta elever är medvetna om sina betyg i förväg, särskilt om det gäller ett underkänt. Jisses så många dokument det skrivs i varningsväg på detta... Och i efterhand så är det varje elevs rättighet att begära särskild prövning om den anser sig orättvist bedömd. Plus att många skolor erbjuder sommarskola för de elever som då inte har nått E.

Det är ingen som har sagt att betyg inte ska kunna överklagas. För det är klart att eleverna måste ha ett system för rättssäkerhet. Men nu handlade det om att hota med skolinspektionen om en elev inte får det (av föräldrarna?) eftertraktade betyget. Det finns skolor där lärare blivit inkallade till rektor och fått ha betygssamtal där med elev och förälder. Vad säger det här om lärarstatusen? Hur ska man kunna höja respekten för lärare och skola om man kan hota/förhandla sig till ett betyg?

Vidare så påpekar denne snälle SYV om konsekvenserna av att om man inte har E i en förmåga så får man underkänt i ämnet. Och gäller det matte, svenska, engelska så får man inte behörighet till gymnasiet utan måste läsa detta ett extra år. Helt rätt så påpekas det att detta är ett systemfel. Och är det något jag har påpekat otaliga gånger så är det hur sjukt detta system är att om en liten förmåga ligger under sträcket så är det underkänt i ämnet. Detta gör att jag och många lärare med mig jagar runt på våra elever för att de ska fixa just denna förmåga. För att då inte få underkänt för att en liten liten del saknas. I övrigt är det ju inte som så att Sverige direkt har blivit känt för att det sätts för låga betyg i skolorna...

För att återgå till de elever som underkänns så handlar det om elever som inte är i alla fall direkt aktivt närvarande på lektionerna och där det är de flesta av förmågorna som då inte har uppnåtts (oftast inte pga att eleven inte skulle kunna) samt där föräldrarna i många utav dessa fall faktiskt har en väldigt loj inställning till skolan och till kunskap. De möten som hålls med elev och föräldrar är oräkneliga. Och jag kan bara säga som så att i de fall där föräldrarna är aktiva lyckas vi nästan alltid vända elevens negativa trend. Hur det går i motsatt fall - det kan ni säkert räkna ut själva...

Att då en snäll SYV i bästa välmening kommer med sina ord är inte direkt något som höjer samhällets respekt för kunskap. Det är av högsta vikt att ALLA vuxna börjar ta skolan på allvar! (GP) För som sagt skolsystemet är som sådant att de flesta elever flyttas upp till nästa årskurs utan att de behöver ha fixat det gångna. Detta är då till stor del orsaken av den skolpolitik som har förts i decennier nu - från båda sidor! Därför sitter vi nu i den situation vi sitter i där respekten för kunskap är borta, där kunskapen ska komma gratis och de ska bli curlade fram till det...

...och här kommer då det största bottennappet. En skribent som tror att det stora skolhaveriet handlar om ifall 90-talisterna är bortskämda eller inte. Och sen en lång utläggning om att en orsak till skolans problem skulle vara studiemedlen som inte ses som tillräckligt förmånliga... Jag hade nog kunnat låta det hela om hon hade hållt sig till detta. Men under hela artikeln så framgår det ett agg mot män och så kommer då...

(SvT Opinion 20150524) Ridå! Jo, att män bland 40-talisterna är betydligt mer otrevliga? (Hon hade säkert velat skriva vita, medelålders, heterosexuella män.) Och kollar vi denna skribents inriktning så finner vi på Sorad:"...forskning (----) kunnat lyfta fram den oerhört viktiga roll maskulinitet hade inom den nationella diskursen. Hon har också kunnat visa hur de patriotiska sångernas krigiska och androcentriska bild av nationen spreds från sina upphovsmän – en liten grupp av manliga intellektuella under 1800-talets första hälft – till hela befolkningen. (----) nuvarande forskning avser att undersöka den manliga medel- och överklassens alkoholkultur under perioden 1772 – 1922. I centrum för projektet står 1800-talets nya arenor för enkönat manligt drickande och frågan om alkoholens roll för skapandet av ”den borgerlige mannen”."

Jo, tack en genustomte... Sådana som sprids som björkpollen från Södertörn... Inte konstigt att vi har ett skolsystem där kunskap betonas allt mindre och får en allt mer undanskymd roll i läroböckerna. Svenska skolan måste få tillbaka sin bildningsdimension. Studenterna som nämns ovan är ytterst ett symptom och ett resultat av att skolan de senaste 20 åren har ägnat sig åt social ingenjörskonst med fokus på att skapa individer med rätt värdegrund. Istället för reell kunskap så ska eleverna indoktrineras för att passa in i lilla landet värdegrund. Enligt läroplanen ska könsroller motarbetas. Skolan ska arbeta för att eleverna Skolan ska arbeta för att eleverna motarbetar och ifrågasätter sådant som anses typiskt manligt respektive typiskt kvinnligt. För vissa betyder det att man ska lära ut att inget skiljer könen åt. Barn uppmuntras att bete sig tvärtemot vad som anses typiskt för deras kön. Tjejer ska ta för sig. Killar ska bli mjuka och prata mer om känslor. Sen i kölvattnet följer hela kittet med ifrågasättandet av alla normer kring sexualitet och sexuell läggning. Dessutom så kommer då filmer riktade till trettonåringar hur de bäst ska njuta av sexualitet... Klart de ska - i sinom tid. Men det är inte på sådant här skolan ska lägga sin fokus på och dessutom då ha skolböcker som hjälper till att föra in hur man bäst är henkönad och lever tillsammans eller hur som helst. Spelar ingen roll - jag ser hur läroböckerna har tappat mer av ren kunskapsinnehåll och mer av rena indoktrineringen. Kanske man därför använder stor tid till att konstruera sina egna läromedel...

Att inte missförstås med att vi inte ska prata normer och värden och ramar i skolan. Självklart är det en del i det hela att lära dem se rätt och se fel. Men att de ska klara av att göra det i varje enskilt fall - inte efter en på förhand given mall. Enligt mig så är att skapa en egen stabil förmåga att göra värderingar av högsta vikt. Annars får man en enformig massa som inte tänker och köper det som serveras. En samling som är hur lätta att leda i vilken riktning som helst och det är en stor fara. För vi måste få generationer som i framtiden kan säga emot så vi inte får ett helt outvecklat -samhälle...

Utvecklats är väl ett understatement att den här killen har gjort. Från "hero" i sin idolaudition...

...med kommentaren "du e en sån där sak som sitter högst upp i julgranen"...

...till att bli just det med "heroes"...

...schlager är ju inte riktigt jag (för att uttrycka det snällt)... Men jag gillar mums mums...

Som sagt, mitt twitterflöde levererade även i år...
- Det bästa med ESC är att man kan ägna en HEL kväll åt sarkastiska tweets. 
- Jag tror mer på mimartisten som låtsasspelar violin än på programledarnas mimande i början.
- HERREJESUS. Detta kan va det sämsta jag hört i mitt liv. De hade inte fått varit med i skolans talangjakt.
- Känns som att alla artister sjunger den sista låten i en 2-timmarskonsert. De ger ALLT!! Multipelorgasm i tre timmar...
- Vad sa vi om detta; att detta är dålig karaoke m coverband på pizzerian i Snorrslida utanför Laholm en tisdag i februari?
- Man ba: VI FATTAR, ni behöver inte stå utspridda som geografilektion i mellanstadiet som gestaltar världsdelar på flanellografen.

Om jag tittade - nope. Mitt twitterflöde gav mig underhållning. Alla har ju rätt till sin musiksmak så de kan ju få ha sin kväll. Men själv - att orka med detta när de försöker paketera musik på tre minuter. Det faller så platt - denna musiktävling där bidragen är musikens motsvarighet till husets vin på en indisk restaurang...

Och sen kommer då omröstningen... Zzzzzzz...
...en ytterst segdragen historia...

Men så fick vi då vår segrare!

...och den här versionen från Nyhetsmorgon gillar jag verkligen.

I efterspelet av musikspektaklet...

Jo, mitt flöde är en blandning. En underbar livets mix av allvar och...

Hehe...

...och startskottet gick...


...helt i galenskaparnas anda...

...avd. du kör i fel yoghurt...

Och det där var inte i ARLA morgonstund...

Morgonstund har GULD i mund!!!
...och som grädde på moset - snart dags för tårtbak...
...a little piece of heaven...

hum hum...

...från Humlegården...

...hum hum från humanistklubben...
(Metro 20150522)
Kanske kan säga att hon gick in och trollade lite där...


(Metro 20150522)
Visst fanns det tänkvärt i den artikeln - men den här att trollet troligtvis inte håller med vad traditionella medier säger... Jo, tack... Public Disaster... skulle betyda att största delen av mitt twitterflöde är troll...

Undra vilka av dem som varit på bolaget idag...

...och i vilket stadium de är nu...

Hm... fakta eller tolkningsfråga?

Att tolka "först kaffe sen bryr vi oss" fick då idag sin betydelse...

(Metro 20150522) Tur att man har saker att läsa och sysselsätta sig med...

...för i morse: Klockan är 5 och bussen är hur sen som helst. SL säger pga hög belastning... Wtf? Hur ska det då gå i rusningstrafik...

(DN 20150522)
Behöver en kollektivtrafik de kan lita på...
Att jag inte tror på gratis kollektivtrafik kan ni läsa i Hellfest - men det roliga att den debattartikeln dök upp just i dag...  Ja, i mitt inlägg kan ni läsa mer om kollektivåbäket som jag då inte är kompatibel med. Och missa för allt i världen inte kommentaren från en icke-skum tomte...

Det som jag och många med mig finner mest irriterande är bristen på information. Oftast får vi ingen information alls om förseningar - så man står där och står där... Idag fick vi då information, men den förklaringen... Bland de värre, men den toppar inte "Försenad pga förseningar"...

Ja, man kan ju skriva lite hur man vill på skyltar...

Pappaklubben som tröttnat på fru och barn?

Tröttnat... trött... osomnia... insomnia...

Jo, jag vet - men just nu påverkar den mig så. Tröttmössan som vissa stunder bara vill sätta mig och gråta. Vilket jag tillåter mig då och då - och ibland så behöver jag bara bort från de känslorna för att de blir så överväldigande. Att finna avkoppling och skratt och trams för att sen fejsa mig själv igen med min brännande trötta hjärna. Det här med de perioder när KÄNSLOR tar över, inte ångest, det är ju visserligen ett friskhetstecken men h-e i min lilla låda vad utmattande det är att ha dessa känslor, framförallt när de inte har någon DIREKT koppling, det har inte hänt något som rimligen kan göra mig så här ledsen eller arg. Känslor är ju sjukt överskattade mestadels alltså. Känna saker kan man ju lätt avstå och bli någon form av teflonnissa istället.

Fast nej - Aldrig igen! Aldrig!!!

Ibland känner jag mig inte själv så kul som en kännande människa. Det är ju jag som ska ta ställning till den person jag åter har blivit. En skild från den som levde i ett teflonstadie. Det är en utmaning. Men aldrig att jag ska tillbaka till teflonet. Och att jag nu är en ordentligt kännande människa igen - hur jobbiga de där känslorna än är ibland - så det jag får tillbaka av min omgivning för att jag är jag. Det uppväger de jobbiga stunderna multum. Och det ger mig alla anledningar i världen att leva med mina känslor - i nuet... 

I nuet är det dags att ta helg! I morgon väntar stora musikspektaklet... Självklart hoppas jag att allas vår mr mums mums ska vinna. Så mums mums och inte pannkaka...

Btw bananpannkakor som en vän bjöd på till mellanmål. Tack du fina

Men det jag mest ser fram emot med ESC är att min bandyvän ska bjuda på samma underhållning via mitt twitterflöde som förra året...  Musik är en upplevelse - en upplevelse som är specifik för varje individ. Det jag upplever som musikalisk skönhet är det diametrala för någon annan. Skönhet - detta extremt subjektiva koncept som, handen på hjärtat, ligger oss alla något sånär varmt om hjärtat. Alla har en relation till detta. Oavsett om det handlar om din egen ytliga skönhet, ditt hems estetik, en kropps kurvatur, en blommas färg eller tonerna från musiken. Skönhet är något som påverkar och tilltalar oss. Skönheten är frikopplad från normer och ideal, för ideal är något annat.

Skönhet...

...or in the ear of the beholder when it comes to music...

Min musik... och att vara i nuet... Size the day...


jag vill ha en egen måne...

...där stannar jag tills allting ordnat sig...

Ja, jag nöjer mig med en egen måne när världen ska erövra andra planeter...

...hur det nu blir med det. En svensk har i alla fall ritat världsflaggan. Självklart så är det en svensk. Vi är ju den humanitära stormakten...

Nä, inte jag heller! Terrorister kan få gå före i bostads- och jobbköer... (svd - Nuri Kino) Börjar f-n bli pinsamt att vara svensk! Börjar är snällt sagt. Nä jag ska inte skriva om det. Jag klarar inte av att skriva om hur vansinnigt och fullständigt idiotiskt det är utan att jag själv går i taket. Ni kan läsa svd (Maria Ludvigsson), Ledarsidorna , HelaHälsingland (Lars Anders Johansson) och Fnordspotting istället. Och så sparar vi mitt tak...

Always look on the bright side of life... 

Spot on 

Vilken framgångsfaktor...

...ska vi överföra det till vårt styre... behöver vi ens nämna kompetensen? Och när det kommer till personligheten är det som om de alla har dragit på sig dumstrutarna. Där det bara kan sluta på ett sätt...

...och som om att inte bostad och jobb är nog. Stockholms Stad ämnar även anlägga ett "genderperspektiv" på stackars återvändande IS-krigare...

Jo självklart ska det in genderperspektiv där - kan de inte ta och använda orättviseräknaren också? Måste väl se till att det är jämt på alla punkter även bland extremisterna... Rasräknaren är banne mig något av det sjukaste svenska staten har lagt pengar på sedan 40-talet - de har ju inte lagt ut något på att vårda extremisterna än... Orättviseräknaren nämnde jag som kortast <host><host> i gårdagen inlägg: hellfest 

Hell... Oh hell!!! Panik!!! Bara vita händer när vi googlar...

(SR) Nä, tyvärr. Det är inte ett skämt. Det är en kampanj för fler icke-vita händer då vita kroppar representerar den normala människan. Konstigt att vita händer dominerar i Sverige...

Om den panikslagna hon - eller för att passa in ska vi nog säga hen:

Som toklandet säger: "Det var alltså inte vilken samhällsvetenskapsforskare som helst utan en som är duktigt marinerad i genus och intersektionalitet. Det är ingen tillfällighet att SR vände sig till henne för de ville ha just de svar som de fick och vände sig då till en som garanterat levererar dem… Hon sa vad SR ville höra."

Public Disaster - dit våra pengar går, så även till:


(Genustjosansvejsansekretariatet) "Förutom de positioner som finns i genusvetenskap är det ovanligt med doktorandanställningar, lektorat eller professurer med genusinriktning inom olika discipliner. Fler utlysningar behövs också för juniora forskare och forskarassistenter.

Forskningsråden behöver bli bättre på att bedöma genusforskning på ett rättssäkert och rättvist sätt. I dag sorteras genusvetenskap under humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet, vilket missgynnar de forskare som är verksamma inom andra discipliner som natur- och teknikvetenskap eller medicin. För att komma tillrätta med det föreslås i skrivelsen att forskningsråden måste säkerställa genuskompetens inom alla beredningsgrupper."

Det som är beskrivet ovan är alltså sådant våra statliga medel går till. Hur illa jag än finner alla miljoner som går till genustjosansvejsandet så är det inte ens i närheten av mina känslor för att vi ska dalta runt med extremister. Kommer en skattemoral överhuvudtaget att kunna existera om den idémässiga basen för hela välfärdssystemet urholkas ännu mer? Det vill säga, om vi fortsätter att, utan egentliga beslut, planer eller analyser, konstruera ett samhälle där vi undantar fler och fler från att ta ansvar och accepterar att de inte bidrar till systemet? Går det överhuvudtaget att ha ett fungerande samhälle med en sådan grund?

Men att försöka diskutera det hela - i Sverige numera så dras då islamofobkortet fram. Då är det lättare för dem att klanka på svenska farsor som handlar, hämtar och lämnar på dagis. Lite hemtrevligt så där på något sätt...

För det där med män...


STORKnar... 

Nu är det där med största trolighet ett satirkonto, så det är inte...

Igår kunde man tro att det var jordens undergång från kultureliten. En artikel som berättade för dem hur det ligger till - hur enögt cyklopa de är. Birro följde upp på sin Facebook och med bravur satte han ord på svensk kulturelit. Svaret i de ömma lilltånaglarnas land lät inte vänta på sig och de bevisade bara hur rätt Knausgård hade i sin text.

Det var bara att börja poppa popcornen...

Biobränsle - när man eldar levande...

Mr kränkt i kvadrat. Det bevisar vilken sida han hör hemma på för han förväntar sig att alla andra ska upphöra med det som han far illa av. Okej nu far ju inte jag illa av grillukten, men jag äter ju inte heller kött. I alla fall inte mu-, bä- och nöffsådant. Men det är jag det - låt folk äta vad tusan de vill. Hm... de behöver ju inte bli kannibaler...

Och att jämföra det med rökning. Hur många grillröksallergiker finns det jämfört med tobakröksallergiker... Jag gillar verkligen inte röklukt överallt - och det finns ställen jag faktiskt förväntar sig att folk inte ska röka på. Som inne i trapphuset... I övrigt så räcker det med vanlig normal hänsyn! Jag vet att jag har tramsat en hel del om ämnen som är allvarliga. Men det är mitt sätt att spara på taket på allt det som sker i Sverige. För Sverige numera...

Minns ni när andra länder skakade på huvudet åt det här Sverige:
----------------------------------------------------------------- 

Det var en gång en ung man från södra halvklotet som under ett år besökte ett land på norra halvklotet.

Det var ett väldigt exotiskt land med djurälskande invånare, började han sin berättelse vid återkomsten till sin hemby. Några dagar under början av solperioden dyrkade de med stor iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar och bilder av kycklingar, de förtärde ägg av olika konsistens, de klädde ut sina barn, tände eldar och smällde av raketer. Det var någon slags ond gudom de försökte skrämma bort.

Senare på året när solen, som alla dyrkade, stod högt på himlen, klädde de en stång med blad och blommor och reste den mot skyn. Sedan dansade de runt och sjöng sitt hemlands vemodiga sånger. Jag minns särskilt väl hur de härmade grodornas rörelser och ljud. Nr kvällarna blev mörkare flockade sig människorna kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur de nu hyllade var små dyra skaldjur, som de åt tillsammans med de starka drycker detta folk älskar.

Der hemskaste hände mig när nätterna var som allra längst. En natt öppnades min dörr och en mängd kvinnor i vita, fotsida klädnader trängde in. En kvinna hade ljus kring sitt hår och allesammans sjöng om hästar och talade om katter. I detta land var det sällan jag hörde någon tala om sin gud. Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många olika sätt, och när de första dagens afton hade ätit - kom deras gud.

Ja, de sa ju aldrig att de var så, men jag förstod nog. Han liknade vår gamla medicinman - med mask framför ansiktet och med underliga kläder. Han hade dyrbara gåvor med sig till människorna, som då blev glada och lyckliga. Sedan försvann han igen. De sa att han brukade komma en gång om året till dem. Det är ett mycket underligt och exotiskt folk...

------------------------------------------------------------------

Ljuva var de tiderna

Nu ett Sverige shattered by broken dreams...

Då - en tid när intellektet regerade...

Intellect - off course! :-P  What is your strongest quality?


hellfest...


(24 juli 2014)
...Avenged Sevenfold... bandet som oftast går i mina lurar. En dag utan min musik är en dag med migrän - alltså en riktigt urkdag... Musiken - ett måste när man ska ta sig fram kollektivt i den här stan. Oftast försöker jag tima mina resor så att jag åtminstone slipper rusningstrafiken. Nä jag gillar verkligen inte det där åkandet - utan musiken hade jag väl spårat ur...

Och något som är urspårat är hur kollektivtrafiken här fungerar. För den fungerar... inte... Det är ett rent åbäke med bara tanken att undra om man kommer komma fram samma dag eller inte. Flera av mina ensamstående med barn väljer att ta bilen de veckor de har mamma-/pappavecka av just den anledningen att inte komma en timme sent till förskolan... Dagis var god dröj liksom... Jo, det gäller även sammanboende par. Men det blir så tydligt med de som då åker bil varannan vecka.

Nu kommer då förslaget att höja priset på detta kort. Och självklart har varenda kotte utan någon som helst inläsning starka åsikter om prislappar. Så verksamhetens innehåll kommer helt i andra hand... Många Södermalms MPare som gnäller - de som då tycker att de som inte har råd att bo på landsorten ska flytta till storstan... Jo tack! Ska vi bli ännu fler att trängas där... Sen har vi då de utanför Stockholm som helt självklart tycker priserna ska höjas... mest då för att sätta åt MParna... Och sen har vi de i de rikare innerstadsområdena som säger att vi får så mycket för pengarna...

Höj biljettpriset kraftigt - eller slopa avgifterna helt och hållet. Debatten om kollektivtrafiken fastnar ofta i extremerna. Liksom i stort sett allt annat i debattklimatet så har även denna fråga blivit svart eller vit... Prishöjningen på SL-kortet riskerar att få skadliga effekter – speciellt som priset har höjts med 50 procent på åtta år. Det innebär att det lönar sig mindre att ta ett långväga jobb – effekten är dessutom störst för den med lägst lön. Det högre priset kan också öka segregationen. Stockholm är en gles stad. Som om det inte vore nog planerar SL även för färre turer och för uppskjutna investeringar. I en tid när Stockholm växer kraftigt och fler skulle behöva byta bil mot buss av rena utrymmesskäl är utvecklingen på väg åt helt fel håll. Sen har vi den andra sidan - med gratis kollektivtrafik... Visst, det skulle med all sannolikhet leda till en kraftig ökning av resandet. Det är dock främst en vinst för samhället om det är resenärer som ställt bilen. Om innerstadsbon i stället ratar cykeln eller promenaden är effekten för både miljön och samhällsekonomin negativ. Därför finns det en poäng utöver intäkterna med att kollektivtrafiken kostar en slant. Visst bra för miljön om vi skulle få fler att åka kollektivt. Som dagsläget är slår delar av tunnelbanenätet i kapacitetstaket i rusningstid. Med gratis kollektivtrafik skulle det förmodligen krävas kölapp till t-banan. That's Stockholm! Welcome to my world...

Känns jättebra att priserna på SL-kortet höjs! Bara att äta mindre så har jag råd att ta mig till jobbet. Kläderna ramlar ju inte av ändå... Efterlyser någon frivillig som kan ta min förbränning - helt gratis... *säger hon och får hasa upp byxorna som är på väg ner igen*... Så den som säger cykla istället kanske just när det gäller mig kanske inte ska säga just det... Vi är faktiskt en hel del i förort - alltså inga dyra fina lägenheter i innerstaden - som inte är MP/vänster - men inte har det jättegott ställt. Vi som kan se nackdelarna med idiotdiskussionen med så mycket dyrare bilåkning OCH där höjningar på även SL-kortet kommer att kännas i plånboken. För vissa kommer en höjning att kännas så pass rejält att de kanske får svårt att få råd att ta sig till jobbet. Är rädd för att vi kan få en ökad segregation i Stockholm. Möjligtvis att det här kan avhjälpas med subventioner. Vet bara att för mig så kommer en höjning att kännas.

Vad vill jag då ha sagt med att detta? Kanske bara uttrycka min åsikt, kanske bara visa förslaget utifrån mina preferenser - att vi tycker olika beroende på vilka preferenser vi sitter på. Och framförallt att vi måste vara bättre på att lyssna in varandra som de olika människor vi är. Att alla ska ha rätt att få uttrycka sin åsikt, oavsett vilken det är. Det är en sak att göra mos av uttalanden som görs offentligt i syfte där man talar för landets räkning. Men att vi ska vara mer aktsamma om att hänga ut personers enskilda privata uttalanden. Om det är deras egen åsikt och ingen indoktrinerad sådan som upprepas likt en papegoja. För det är ju mångfald i åsikter vi vill. Mångfald i det kognitiva - i tankar och idéer och ingenting annat.  

Inte i det som rättvise... förlåt orättviseräknaren vill få till. Enbart i absurdistan så är det mångfald av kön, etnicitet, hudfärg, etc etc som gäller. i Allt!!! Förutom då det kognitiva... Bra om fixering och hudfärg och varför det är så fel finns att läsa i GP (Adam Cwejman), GP (Alice Teoderescu), SvD (Tove Lifvendahl), Dagens Samhälle (Dan Korn) och Dagens Samhälle (Rebecca Weidmo Uvell). Använd länkarna och läs där så ska jag försöka att bara fatta mig kort här... Good Luck Fia...

Enligt mig så spelar inte hudfärg någon roll. Alltid alltid att jag går efter en persons inre egenskaper. Men så har vi då de som liksom jag menar att hudfärg inte betyder något - för att i nästa mening hävda att det ska kvoteras hitan och ditan - inte bara i kön, utan också nu i hudfärg. Men hudfärgen spelade ju inte någon roll. Jag vill kalla det för omvänd rasism, de låga förväntningarnas rasism. Jo, du fick jobbet för vi behövde få en blandad färgpalett... Och det senast: inte bara viktigt vilken bakgrund man har eller hur utländsk man ser ut – i sig anmärkningsvärt – utan också att man ”bryter på svenska”. Den med utländsk bakgrund som talar perfekt svenska halkar alltså ned på mångfaldsskalan. Vad kan detta få för konsekvenser? Kommer de som är för bra på svenska att ha svårare att få jobb på SVT? "Sorry, hade gärna anställt dig men du pratar ju perfekt svenska." Vilken vilja att lära sig svenska kommer detta att få? 

"Jag är ert nya svenskläraret, vad finns det som kruper? Ormet!"

Nä, jag ser faktiskt inte hur detta ska bidra till att vi får ett mer förstående samhälle med minskad segregation. Ingen mår bra att få en position enkom pga hudfärg, kön, etnicitet eller hur man skalar sina morötter. Jo, det sistnämnda då - om man ska bli kock...

Allvarligt - ingen kan göra rätt idag. Någon är ständigt kränkt under någon annans ism, fobi eller fientlighet. Denna kränkthetskultur som numera pågår, förgör och monterar ner  landet. Den borde vara en two way-street. Men det är den inte. Kränkt gäller åt ett håll. Den som är mest offer har trumf på hand. Jag som trodde att rasbiologi var något vi hade avskaffat - men nu är den rumsrent fin igen och bygger på värdegrundsdemokratin... Helt rätt tycker jag att inte exkludera utifrån egenskap - men att kvotera och ge företräde, betyder ju att du exkluderar någon annan. Någon som kanske är bättre lämpad för att den ger en mångfald i det kognitiva... 

Det är inte fel med moral och hjärta. Men man får faktiskt inte glömma hjärna i det hela också. Jag är till mångt och mycket en känslostyrd människa - men logiken i att det är inre egenskaper som är det som är det betydande kommer aldrig att lämna mig. Ja, jag antar att det har med logik att göra då de som förespråkar diverse kvoteringar enbart går på tankevurpsretorik knuten till känslor. Dessutom lyckas de framföra den på ett sådant sätt att åhörarna känner en skam om de inte stödjer.

Inte långrandig var det... Vi låter Thomas Gür säga sitt också...

Nu verkar det som om att rättviseförmedlingens app är tveksam rent lagligt sett (svt opinion) enligt chefen för rättvisecentrum. Vart det landar vet vi inte. Men enligt mig så är det här de håller på med ett otyg som skapar en stark polarisering i samhället. De som blir ratade pga de är vita... jag är rädd för den motreaktion jag tror till slut kommer att komma på det. Och sen har vi då den fina rasismen - den som anti-rasisterna för. Så vi får en rasism som vinner mark från två håll i Sverige. Där den ena då dessutom stöds legitimt från våra styrande... Har de någon kontakt med verkligheten och landets befolkning? Det är ju inte utan att man undrar med tanke på att det verkar som om det förs ett ledarskap som levt in sig i en föreställningsvärld om sin egen förträfflighet och oersättlighet för den demokrati som det själv inte längre varken respekterar eller symboliserar...

Ett symbolsystem helt åt fanders...

Vi kanske kan säga att det var symbolen för motorsport som dök upp i mitt flöde i natt...

Helt fantastiskt det ni gör för att lyfta motorsportens rykte bort från sexism och bredda sportens popularitet...

På tal om popularitet just nu...

Serieledare!!! Så länge sedan man såg denna vackra syn. Även om det inte blir långvarigt så bara att i alla fall något dygn få gå runt i ett eget glädjerus av DIF-yra...

Rött för blodet genom hjärta och ven
gult för solens värmande sken
Blått för himmel regn och hav
Stockholm stolthet vårat lag

Något annat som ger mig glädjeyra är ju min träning. I grund och botten så är min träning för att det är så himlans roligt och det ger mig så mycket. Jag mår bra när jag tränar och i dag är det lika naturligt för mig att träna som det är att borsta tänderna. Även om jag för tillfället tar det en bra bit lugnare pga mina sömnissues. Och det är en utmaning i sig - men utmaningar ska ju övervinnas. Jag har svårt för det här med en lagom nivå, för mig är det nästan alltid 'all in' som gäller. Kanske därför jag faktiskt nådde de nivåer jag har nått med min löpning...

Det jag måste bli bättre på är det där med vila och återhämtning. Varför känns inte det som en lika rolig utmaning som att prestera bättre på gymmet och i löparspåret? Jo, jag vet... 1-2 timmar sömn per dygn är inte bra, för någon. Så därför ligger träningen på en lägre nivå just nu. Att inte bränna ut det lilla som finns kvar. Så just nu lugnare nivå på gymmet och på KONditionsbiten... 

...inte riskera att gå helt i personlig...


Jo, det gör mig KONfys och mitt inre...
KONformationen är lite trekantig...
Kämpa ICA...

Fika någon?

avd. kaffe med dopp...

Pippi!!!

"De som påstår att Pippi inte bryr sig om vad andra tycker har läst slarvigt. Men jag känner din sorg när du inte klarar av att uppföra dig, när främlingar ger sig till att recensera ditt utseende (----) Den prussiluskande fixeringen vid salongsfähighet, som frodas trots att de tysta ångestvrålen får barnkamrars och skolsalars luftrum att vibrera, (----) Det är där, Pippi, som du kommer ridande som en frälsare på prickig häst. Pippi, du har aldrig sagt att du är bäst. Starkast, ja - men inte bäst. (----) Du ljuger som en poet, Pippi - det vill säga: aldrig om känslor. Och aldrig om existensens grundvalar. Din stränga ärlighet, din elektrifierade humor och din omsorg om människor (----) Du är odödlig, och så länge det finns barn, i alla upptänkliga åldrar, som hör frihetens och upprorets hemligstämplade dunk-dunk-dunk i den oändliga tågrälsen, kommer du att förbli älskad. (----) Du kommer att hålla ställningarna åt oss, och åt våra barn och barnbarn, det vet jag." (Montelius, Expressen)

Vi behöver mer Pippi i världen! Som är sig själv och går sin egen väg. Och som står upp för de svaga och mot orättvisor från vilket håll de än må komma.

Pippi! Love you to death...

“And in the end, we were all just humans... drunk on the idea that love, only love, could heal our brokenness.” (F. Scott Fitzgerald)


I never lost control...

"You're face to face
 with the man who sold the world"

(Nirvana)

Jo, tack... nog känns det alltid. Inte för att personen sålt världen - inte riktigt i alla fall. Varför bry sig... jag vet inte. Men vissa personers ignorans gör ont i mig och gör mig ledsen. Personer som man trodde bättre om. Eftersom jag just nu är lite down igen som jag skrev här (andra halvan av det inlägget) så gör det mig extra känslig. Jag vet det och det är inte som att jag är kränkt eller liknande. Bara ledsen. Tror inte att den här personen mår så bra i sig själv just nu. Detta grundar jag i uttalanden som i fåfänga försök framhäva sig själv. Har man inte alla fakta klart för sig så är det klart lätt att tycka man är så bra med raka ben mot en fotbollsspelare. Har bara med styrka att göra och absolut inget alls med att fotbollsspelare i majoritet har tillförskaffat sig extremt korta hamstringsmuskler...

Eller som att man förlöjligar personers klädstil och vart de väljer att köpa sin kläder. För att hela tiden framhålla hur stilsäker man själv är. Så det här med stil är inget subjektivt... Det kanske är den personens stil och passar den personen som hand i handske. För mig så säger det mer om en själv att man ser ner på andras kläder och att det då skulle vara dussinvaraaffärer och att det inte har med en persons inneboende egenskaper att göra...

"Det är så lätt att klanka ner på andra människor. Framförallt om de sticker ut på något sätt." Trollans tankar: tankar kring utseende och ideal "jag läste en nedsättande kommentar av en kvinna om om en annan kvinna som hon inte gillade och använde argumenten om hur ful människa var på Facebook. Det positiva i det hela är att jag ser flera (både män och kvinnor) som tydligt markerar att detta inte är ok. Men oj så många mer som håller med och skrattar glatt. (----) Kommentera sneda tänder, övervikt, magerhet, längd. You name it. Men jag blir lika illa berörd varje gång jag ser det. Komplex för utseendet är det många som dragits mer och även dras med i vuxen ålder. Om man sticker ut på något sätt är det lätt att tänka att det blir fel och fult. Fast sanningen är att det många gånger kan vara precis tvärtom. (----) Varje gång jag ser en sådan kommentar om människor utseende och ”hehe” så förstår jag plötsligt varför folk försöker få bort det som sticker ut. Varför man strävar efter någon sorts omöjlig perfektion. För det är jobbigt att bli hånad för sitt utseende. Men kommentarerna kommer ju också till de runt om. De får mig att rannsaka mig själv. Vad skulle personen säga om mig? Men det blir även en syning av personen själv. Tycker de människor som gör sig lustiga på andras utseende bekostnad att de själv representerar guds gåva till världen vad gäller utseendet?

Visst kan jag förstå att man ibland sitter framför TV eller på caféet och det är roligt att klanka ner på andra människor. Och det är lätt att falla in i kritik om utseendet. Men risken att personen ska passera och råka höra dessa kommentarer är väl inte så stor. Men när du skriver detta på sociala medier så är det lätt för andra att läsa. Och varför är det så viktigt att såra människor på det viset? Om du inte gillar vad personen säger eller skriver. Fine. Kritisera det. Men så fort du klankar ner på utseendet så har du förlorat direkt. Om inte annat min respekt."

Åter till min tanke - visst är det som så att vi kapitalistiska väst ofta köper billigare produkter gjorda av människor i utsatta länder - att rika utnyttjar fattiga. Många vill göra kapitalismen till storboven - men ser vi krasst så ska vi ju inte skylla på varken kapitalismen eller marknadsekonomin. För det är ju människor som gör val. En fri marknad och kapitalism behöver alltså inte alls vara likställt att något är ont. Människan är i mångt och mycket till naturen egoistisk, vill ha mer än de har och extremt många tänker inte längre än nästippen. Därför försöker de få ut mer av mindre arbete, få större vinst, mer marginaler etc etc. Igen; inte kapitalismens fel. Det är människors girighet. Människans önskan om att få ut mer och mer och mer och blunda för vem det i slutändan är som får betala priset.

I mångt och mycket så läggs skulden på de rika - de som har råd att köpa dyrt. För det är ju inte okej att de ska ha råd att göra bättre val... Trams säger jag! Här är det sannerligen inte gott ställt med pengar - det kan jag lova. Och inte missunnar jag dem det! Men i allt-åt-alla-mentaliteten är det de som får skulden - när det borde vara vi som faktiskt gör valet som handlar i affärer som då har ertappats med minimilöner osv. Jag har faktiskt vaknat till lite av det här och försöker faktiskt att minimera just sådana inköp. Dock ska erkännas att jag ibland gör det - för att jag faktiskt tycker att plagget är snyggt. Visst skulle jag kunna göra bättre val med lite mer ork. För det går att ha ett smart tänkande även med en extremt begränsad ekonomi. Behöver vi verkligen alla dessa enormt många saker? Behöver vi verkligen haka på denna enorma vurm för att ha senaste nytt jämt jämt? Nej det måste vi faktiskt inte. Det går faktiskt att arbeta runt detta och att tänka efter och se vad man själv kan göra. Men eget ansvar och att göra det man själv kan efter egen förmåga, det får man ju inte andas om längre. Skyll inte på en -ism per default. Tänk lite längre och se var den riktiga skon klämmer.

Men sen var det det där att orka och hinna... och jag tänker inte se ner eller skuldbelägga personer som gör allt det heller - lika lite som jag skuldbelägger kapitalismen. För har man en familj med några barn så är läget annorlunda mot vad det är mot en ensamstående eller en familj med bara ett barn. Så det är hela tiden individuella perspektiv på det hela. Men det jag försöker att tänka efter inför inköp och så. Oj vad duktig jag är... Herre jösses... Nej!

Men det är ju lite att vi alltid måste kolla bakom för att förstå någon. Att det nästan alltid gömmer sig så mycket mer än vad som vi ser på ytan. Ta till exempel Damon Salvatore från The vampire diaries. Han är inte allt igenom ond som man först tror, han är bara jäkligt bitter och cynisk och gör vad som behöver göras, till och med när ingen annan vill göra det för att det är “för hemskt men ändå nödvändigt”. Han har sylvass kolsvart humor och bryr sig verkligen bara om de som står honom absolut närmast. Visst är jag en snäll och generellt en hyfsat positiv människa, men jag kan stundom identifiera mig med hans cynism - mer ofta än jag erkänner utåt...

Sen har vi också Sebastian Valmont från Cruel Intentions. Han kan vara helt åt he... överjä.... men när det väl gäller och han faktiskt känslomässigt VET och KÄNNER att det han kommer göra är förödande blir han helt knäckt och sen går det åt helvete. Det vill säga, han har mer hjärta än det först verkar. Detta var mycket jag när jag levde i teflonstadiet - att jag inte lät någon komma åt mig och kunde verka väldigt kall om man inte tittade närmare. Han är dessutom väldigt perfektionistisk på ytan - ni som sett mig pyssla vet hur perfektionistisk jag är. Little miss perfect... men jag jobbar med det för det är ju inte alltid till det bästa...

Tja, inte alltid till det bästa...

...i det avseende så är jag... Jo... den diametrala motsatsen. Jag tränar för att må bra och för att jag mår bra när jag tränar. Hur jag ser ut när jag tränar? Jeez... förhoppningsvis som någon som vet vad hon gör... :-P

Dessutom så lär jag ju aldrig bli gammal...

(svd)


just saying...

Erkänner - jag är inte normal. Och det är inget jag direkt strävar efter heller. För normalitet - vad är det egentligen? Dessutom kanske vi ska skilja på normalt och naturlig. Det finns mycket som är normalt som definitivt inte är bra för oss, och som är långt från naturligt för oss/mänskligheten. Titta på lärarkåren, det är högst normalt att vara sönderstressad och känna att väggen är bra nära, det är bara att titta på statistiken (ohälsa på grund av stress och psykiska besvär ökar). Men är det naturligt? Tror inte det nä...

Likväl är inte de mörka tankarna som jag har och inte ska låta bli destruktiva något som är naturligt. Dessa tankar... och med dem kommer det som gör att vi inte vill visa oss känsliga och blotta våra känslor. Att säga till någon att man blivit sårad är att visa strupen, det är att tala om att något har gjort ont och att man känt sig illa behandlad. Det är att visa en akilleshäl och vi piskas in i att vara starka och modiga i dagens samhälle. Modig i form av att vara mer robotliknande, funka på logik och rationalitet, snarare än känsla och hjärta. Då är det livsfarligt att erkänna när något gör ont. Det stadiet har jag till största del lämnat bakom mig - inget teflonstadie mer här. Men då och då kommer det stunder när jag bara vill vara i mitt eget skal - det kommer som vemod är över mig. Vemod är så mycket värre än många andra saker, för den lägger sig mer som ett flor över synen snarare än att svärta ner den helt. Inte riktigt cynism, inte bitterhet och inte depression. Vemodet är något som skär i hjärtat likt en kniv som bara rispar lite.

Like a splinter in your eye... då det känns som att livet bara rinner - blir som en oformlig massa som sipprar ur en burk som inte sluter tätt. Jag försöker hålla innehållet på plats men jag räcker inte till och det är utmattande. Allt är en kamp och inget räcker till. Jag räcker aldrig någonsin till och allt blir för flyktigt.
Även om jag älskar de temporära och stundvisa blir ändå bristen på kontinuitet som en grop i mig och gropen bara djupnar med tiden. Det läggs så lite tillbaka men gröps så mycket ur.

Ibland undrar jag hur jag hamnade här. Vilka val var det som fick mig in på en bana där jag helt plötsligt inte ens kan se en horisont där jag i min ungdom bara såg vackra färger och starka ljus. Med grubblerier kommer gråa hår och bekymmersveck i pannan och fasaden rämnar. Och fasaden, den är så viktig. Det är ju den som syns. Den vi kan spela vår teater med. Den vi kan ha som skydd mot en omvärld som blir allt med bister, kall och karg. Nutiden som bryr sig om yta utan djup, djup utan eftertanke och eftertanken är oftast konstruerad för stundens bekvämlighet.

Men om det vi försöker dölja med fasad är ännu ödsligare och så ful, vad händer då om den rämnar? Vem finns där när rynkor, valkar, gropar och tårar väller fram och bara tar plats på scen i en monolog utan slut...


(Jan Saudek)

Långt där borta - ljus och hopp
Trevar o famlar i mörker utan stopp
Når ej en utsträckt hjälpande hand
fångad är jag i vemodens sorgsna land

Ja, så kan jag känna ibland. Inte alltid tro inte det. Jag har många bra stunder också. Men jag och min psykiska ohälsa vi har en lång väg att vandra än. Och om psykisk ohälsa... "Att både arv och miljö spelar roll för psykisk ohälsa är klarlagt sedan årtionden tillbaka. Det är tydligt att olika människor hanterar kriser på olika sätt och inte alla som råkar ut för påfrestande situationer drabbas av psykisk ohälsa. Vissa människor har en inneboende genetisk skörhet och klarar livskriser sämre än andra." (svd) och en riktigt bra text i det goda samhället om psykisk ohälsa...

...att inte relativisera psykisk ohälsa då det verkar stigmatiserande. Ja, med tanke på vad jag själv skrev i andra halvan av this could be heaven or this could be hell

Första delen av det inlägget handlade ju om fettskatt. Så ta gemene mans kosthållning, med snabbmat, väldigt lite grönsaker och frukt, läsk, chips och godis osv. Högst normalt. Men naturligt? Tror inte det heller nä...

Eller ta för delen att sitta framför datorn åtta timmar/dag på jobb. Stillasittandet. Högst normalt vill jag påstå, men definitivt inte naturligt för människan, snarast enormt skadligt.

Normalitet - är det verkligen något att sträva efter... Nej tack! För att tala bildspråk så tänker jag likna det vid buried alive...

Äldre inlägg

Nyare inlägg