Hög standard...



...intressant om korrelation mellan länder där lärare svarar att läraryrket har hög status och elevernas matematikresultat. Jo, jag vet att diagrammet är otydligt här - men vi kan alla tydligt se vart Sverige befinner sig...

Samtidigt är R^2=0.24 en ganska låg korrelationsgrad. Troligen finns det andra betydligt starkare samband och man kan ju som jag har sagt så många gånger alltid bevisa det man är ute efter att bevisa med hjälp av statistik...

Hallelujah! Äntligen har genierna på Uppsala universitet funnit orsaken till att deras påståenden om lönediskriminering inte håller utan rasar så fort man petar på dem.

Orsaken är dom vanligt när man talar om genusvetenskap, helt osynlig och kallas för "snedvridande faktorer". Varför har jag en känsla av att detta kommer att bli ett av de populäraste nya ord av samtliga som hittills kommit från deras ordsmedjor.

Det förklarar ju.....allt?

Enligt uppgifter (väl tillförlitliga) är detta då en statistikkurs på Ekonomiprogrammet! Yupp ni läste rätt - Ekonomiprogrammet! Enligt samma uppgifter så ska studenterna på Ekonomiprogrammet då också på en annan kurs läsa och tenta av en feministbok: "Det enda könet" - men de har ingen litteratur som ska väga upp den boken. Så en ideologis åsikter ska få stå som rådande. Så kan det gå när genus då ska genomsyra allt i samhället...

Jag hade ju inte varit förvånad om det hade handlat om Södertörn...



...nej det är inte trollning. Detta är alltså rektor på Södertörns högskola - aka Sveriges vuxendagis...

En person från Södertörn var i veckan på Opinionlive och ställdes där emot Harrison för att diskutera högre studier...


(SvD)

Vi kan väl enkelt säga att Harrison fick öppet mål där. Själv säger jag all heder till dem som lyckas gå igenom sockervaddsuniversiteten med förnuftet i behåll...

Nej, inte alla universitet. Det finns universitet där de fortfarande håller hårt på kunskapskrav och där man måste jobba hårt. Men att det finns platser där det är som Harrison beskriver har bekräftats av varandra oberoende källor - därför anser jag att Harrisons skrift är värd att faktiskt tas på allvar.

Typ så ja!!!

Södertörnssnubben på Opinionlive hävdade att kraven på högre studier var allt för höga! Ja, han lät rent av allt kränkt när han sa det. Istället för att se problemen så kom det något i stil med att fler resurser behövs. Jo, det kan jag väl tro - men vad har det med kunskapskraven att göra? Kanske behöver de en fritidsgård också...

Den här samhällets upphöjande av kränktheten till en känsla viktigare än någon annan ligger bakom många problem vi idag ser i samhället. För tusan - de är inte förstaklassare som behöver en mjuk tillvänjning. Skolan är till för att förmedla kunskap! Det är inte en fritidsgård och inte heller ett seminarium för en liten vänskapskrets som just nu råkar ha fått intresse för de teorier som just nu är på modet. De är för sjutton studenter på en högre utbildning! Skärpning!!!

...när detta försvann - var det då det började gå åt pipan?

Tro nu inte att jag kommer föreskriva någon typ av kadaverdisciplin här. Men lite vanligt hederligt arbete och sunt förnuft skulle faktiskt vara efterlängtat.

Vi har ett samhälle där det förväntar sig allt mer av ungdomar - ja, förutom EU då som kom med den enligt mig inte helt hela varvet tänkta idén om "åldersgränsen" 16 på sociala medier. Det är inte rätt väg att gå där för att få vett och etikett på nätet. Jag tänker inte gå in på det på djupet i det här inlägget - mycket möjligt att det kommer en längre text om det i ett senare inlägg. Huvudproblemet är enligt mig att jag tror att det kan lämna en hel del barn utan ett skyddsnät då nätet faktiskt kan vara det stöd ett utsatt barn vågar anförtro sig till. Det kan handla om mobbing från andra barn och det kan vara att de på något sätt utsätts för brott av vuxna (vålds- sex- psykiskt utsättande) - nätet är ofta det första ställe de vågar anförtro sig till någon i skydd av anonymiteten. Detta kan ge kraft att klara påfrestningarna och att våga ta det stora steget att anmäla. Hur många tror att detta kan förbli en livlina om det ska till målsmans påskrift?

Så förslag att 15-åringar inte kan sitta själva på nätet samtidigt som vi i Sverige har partier som lägger förslag på att 16-åringar ska få rösta? Och till denna åldersröra kan vi lägga till att vi i allt större utsträckning märker att föräldrar fortfarande sopar för sina sextonåringar hemma...

Om vi tittar bakåt - i böckerna om Alfons Åberg så går Alfons som sjuåring till skolan själv. Och inte kan han nås på mobilen om han inte kommer hem direkt efter skolan. Dessutom så för en slant och bakelse så passar denne sjuåring småbarn på egen hand. Trots att Alfons i Gunilla Bergströms barnböcker uppfattas som en mesig kille klarar han betydligt mer än jämnåriga svenska barn förväntas göra i dag. De första böckerna om Alfons kom på 1970-talet, boken där han barnvaktar kom 1992 - därefter tycks en infantiliseringsprocess ha pågått. I dag riskerar föräldrar en soc-anmälan om de låter barn under tolv år vara hemma ensamma...

Som ni märker har vi kommit in på käpphästen min - skolan! Bara en vecka sedan sist do you have the time - to listen to me whine Men jag verkar ju alltid ha ord till övers för detta ämne. Men om vittar på hur utvecklingen har varit - är det då konstigt att vi har hamnat där vi har hamnat? Det curlas och det bubbelplastas och allt ska vara så himla smooooth.  

Barn numera - eller rättare sagt deras föräldrar blir kränkta å sina telningars vägar/lär sina telningar att deras lilltånaglar är ömma. Visst har det kommit upp ett par exempel med mindre lämpligt material som kanske inte skulle hamnat i en nutida lärobok. Men de flesta exempel som har stått i media om saker som plockas bort ur läroböckerna för att de KAN vara kränkande. Många känner sig kallade att tala i andras namn om vad som är kränkande. Färre tar reda på vad de påstått kränkta själva anser - i det offentliga larmets krutrök kommer det i andra hand. Och var går gränsen för när något ska stoppas? Måste hälften av gruppen bli kränkt? En tiondel? Räcker det med en eller två?

Så om alla ömma lilltånaglar ska få säga sitt så: Yupp! bara att ta fram biologiboken: "Välkomna. Vi börjar lektionen med att ni alla klipper ur de sidor ni känner er kränkta av."
- zoologin: bort, upprör någon unge som har haft dylikt djur hemma som dött
- botaniken: bort, Linné och hans sexualisering av växterna
- ekologin & etologin: bort, upprörande att få veta att djur äter varandra - evolutionen: bort, kränker kreationisterna
- genetiken: bort, kränker genusvetarna att se att det finns XX- & XY-kromosormer
- sex & samlevnaden: bort, kränker de som tror på storken

Kvar blir amöbor och toffeldjur - känn framtiden ljusna...

Självklart ska vi inte vara elaka och utsätta människor för riktiga kränkningar. Men det är ett stort hopp ifrån det till att trampa på någon annans alltför ömma lilltånaglar - eller att det på förhand gissas vad någon kan få ont i lilltånageln av. Kan vi inte snälla börja göra den distinktionen - alltså att verkligen göra skillnad mellan riktiga kränkningar och allt detta rena tramset som nu diskuteras?

Om vi ska ta och jämföra med det som vissa kallar kroppshets. Vad är egentligen kroppshets? Är det att visa upp en vältränad kropp och låta andra göra sina egna tolkningar om ens eventuella budskap? Eller är det att visa upp en vältränad kropp och samtidigt uttryckligen uppmana andra att det är det här som är idealet, det är så här man bör se ut? Jag anser att detta är en högst subjektiv grej. När man ser något som man triggas av på ett negativt sätt så uppfattar man det som hets. Och tvärtom: ser man något som man triggas av på ett positivt sätt så uppfattar man det som pepp.

Vi har alla våra triggerpunkter. Det som du uppfattar som hets uppfattar någon annan som pepp och vice versa. Att förstå varför man själv reagerar på ett visst sätt kan alltså vara ett stort steg på vägen till att göra sig av med de faktorer som stressar eller som då i det vi egentligen pratar om gör ont i lilltånageln. 



På något sätt måste vi bryta den här extrema lättkränktheten som figurerar i vårt samhälle. Jag funderar på att starta "Military Boot Camp" med inriktning - kränkningsträning! Nå level 3 för garanterat normaltillstånd...





Så sluta vara så lättkränkta och behöva skyddas från verkligheten. Tack!

Och snälla lilla landet - bara sluta upp med dårskapen att tro att "kommunikologi" är något som undervisning kan eller ska byggas på. Enligt mig så är det en något som har lika mycket substans som vakuum...

"Vetenskapsradion har i januari månad under rubriken ”Psykobabbel” granskat kommunikologin, en metod för självutveckling som enligt säljarna bygger på ”senaste hjärnforskningen” och sägs kunna göra chefer till bättre ledare och skolbarn smartare. Vetenskaplig expertis konstaterar att det rör sig om pseudovetenskap och avfärdar den som baserad på myter och humbug.

Förespråkarna för kommunikologin beskriver sitt koncept som ett nytt paradigm, vilket för tankarna till New Age och Vattumannens nya tidsålder. Idag vill ingen utövare associeras med New Age-stämpeln utan framträder hellre med kreativa titlar som certifierade, diplomerade, auktoriserade eller ackrediterade ”terapeuter” och coacher; kommunikologerna har valt att kalla sig certifierade.

Deltagarna får göra övningar och fylla i enkäter som för tankarna till forskningens laboratorierum och målet är att skapa ny ”energi” (ett ord som används mycket inom New Age-rörelsen för diffusa krafter inom individen) eller hitta individens ”inre potential” för att nå framgång på arbetsplatsen eller inom andra organisationer.

Psykobabblet är förödmjukande för de kursdeltagare som genomskådar det – och vilseledande för dem som inte gör det." (SvD)

Naturligtvis kom ett svar. Eller svar och svar... Jämför man evolutionsteorin med kommunikologi så anser inte jag vara det vara ett verkligt svar - snarare ett riktigt lågvattenmärke. Författaren klumpar ihop evolution och Freuds psykoanalys i samma fack av osäkra teorier. Säger mycket om kunskapssynen...

"Ignoramus den III hade Godh Hielp af Sin UFO-Hufwudbonad När Han Ned-Skref Sin Läro-Bokh i Kommunikologi." (@Muralgranskaren)

Kommunikologi kan vi inte bara stoppa undan dem i samma byrålåda som tröstlösa myter?

Myter...
-----------------------------------------
Myt 1: Vi använder bara 10 procent av hjärnan

FAKTA: Tänk på all den outnyttjade potential vi skulle haft om det ändå var sant! Men tyvärr: Ingen form av hjärnskanning har ännu påvisat områden i hjärnan som slumrar i evig dvala, inte ens på enskild cellnivå. 

Om myten skulle vara sann borde hjärnkirurgerna rapportera om otaliga hjärnskador som inte har någon inverkan på kroppens funktioner. Sådant händer aldrig. För även om hjärnan inte använder all sin kapacitet vid varje enskild handling, så aktiveras varenda hörn över tid.

Myten kan komma från amerikanska populärpsykologen William James, som omkring år 1900 åkte runt med budskapet att människan bara lever ut en liten del av sin potential. Men det är en helt annan fråga.

Myt 2: Vuxna behöver sova åtta timmar om dygnet

FAKTA: Det finns mycket riktigt de som behöver sova minst åtta timmar per natt för att inte vakna som en elakartad korsning mellan Kapten Haddock och Mr Hyde. Men det finns också de som inte behöver mer än fyra timmar.

Sömnbehovet är helt och hållet individuellt och beror på en uppsättning sömngener, som reglerar bland annat sömnkvaliteten och förmågan att somna in. En grundregel är att så länge man inte känner sig trött under dagen så har man fått tillräckligt med sömn.

Men det är inte desto mindre viktigt att alla får den sömnmängd de behöver: Nya studier har visat att god och rätt sömn både stärker ditt minne och motverkar att din hjärna krymper.

Myt 3: Ett mynt från ett höghus kan döda

FAKTA: Nej – om du strosar på trottoaren nedanför Empire State Building behöver du inte oroa dig för att ett neddalande mynt ska spräcka ditt kranium.

Myntets form gör att luftmotståndet uppväger gravitationskraften på vägen ned, och redan efter 15 meter i fritt fall kommer myntet att ha uppnått sin maxhastighet någonstans mellan 40 och 100 km/h. Hastigheten beror på väderförhållandena och myntets rotation i luften.

Oavsett vilket kommer myntet inte att kännas som mycket mer än som ett nyp i örat om det träffar dig.

Myt 4: Naglarna fortsätter växa efter döden

FAKTA: Det krävs en avancerad övernaturlig förmåga för att få naglarna att växa efter att döden har inträtt.

Naglar består av proteinet keratin, som bildas av celler i överhuden, så kallade keratinocyter. Men när kroppen dör upphör cellerna omedelbart med arbetet.

Det ser ut som om naglarna växer, därför att huden runt dem drar sig tillbaka i takt med att den döda kroppen torkar ut. Naglarna ser alltså ut att bli längre, precis som håret, som också består av keratin.

Myt 5: Man får artros av att knäcka med fingrarna

FAKTA: En del älskar och andra hatar fingerledernas karaktäristiska poppande./knäppningar/knakanden Men hur man än upplever det, så är det helt ofarligt att knäcka med sina fingrar.

Det har aldrig etablerats något vetenskapligt samband mellan artros och fingerknäckning, som i själva verket bara handlar om ett par spruckna gasbubblor i ledvätskan mellan fingerbenen.

När vi knäcker med fingrarna drar vi i sär benen lite grand, så att trycket i ledvätskan sjunker. Det bildar ett vakuum, som drar ut CO2, syre och kväve – gas – ur vätskan. När benen i fingrarna faller på plats igen brister gasbubblorna. Det är det som gör att det låter som om det smäller till.

Myt 6: Du blir närsynt i mörker

FAKTA: Du har kanske hört din mamma hojta: "Du blir blind av att läsa i mörkret!”, när du sitter och njuter av en god bok i dämpad belysning.

Det kan du bara ignorera. Även om du riskerar huvudvärk och illamående att läsa i dålig belysning, så riskerar du inte att bli närsynt.

Den muskel som styr pupillen i ögat, ciliarmuskeln, och stavcellerna i näthinnan arbetar för högtryck, men ögat får inga varaktiga men. Det återhämtar sig när det är slutet och kan slappna av igen.

Myt 7: Blixten slår aldrig ned på samma plats två gånger

FAKTA: En parkvakten hade nog önskat att den här myten var sann: Han träffades av blixten inte mindre än sju gånger, förlorade bland annat en stortånagel och hans hår började brinna vid flera tillfällen.

Nu stod visserligen inte Roy på exakt samma plats varje gång, men det kunde han mycket väl ha gjort: Blixtar är elektriska urladdningar som inte bryr sig om var de slår ned, utan oftast söker upp den kortaste distansen mellan åskmoln och mark. Empire State Building i New York träffas till exempel av blixten cirka 100 gånger om året.

Blixtar kan också bestå av en salva på upp till 20 elektriska urladdningar, som flyger mot jorden i en bana och träffar samma plats med mikrosekunders mellanrum. Det finns alltså en inbyggd mekanism i många blixtnedslag, som får dem att slå ned på exakt samma plats.
---------------------------------------
(Illustrerad Vetenskap)

Vetenskap! 😍



Helt underbart! 👌🏻⭐️😂

Mer myter då: Sju myter om psykisk ohälsa (läs gärna eller lyssna på podden)som Christian Dahlström elegant gör upp med:

1. Människor med psykisk ohälsa är våldsamma 2. Man kan aldrig bli frisk från psykiska sjukdomar 3. Människor med schizofreni har multipla personligheter 4. Psykofarmaka är en lukrativ bransch 5. Det går inte att hindra någon från att begå självmord 6. Sverige har högst självmordsfrekvens i världen 7. Psykisk ohälsa beror på svaghet och dålig karaktär

Att belöna sig själv kan ju låta som lite konstigt kanske. Men syftet är att när man då frivilligt har utsatt sig för något obehagligt att man då inte enbart ska förknippa det med en negativ känsla. Utan att man sen ska kunna släppa det för ett tag och förhoppningsvis under ett tag känna sig lite nöjd och positiv.

Positivt tänkande är jag ju all in för. Sen att jag inte tror att det är något som leder till att problemen far bara simsalabim huxflux putsväck. Men alla gånger att jag tror att positiva tankar gör situationen mer uthärdlig än att bara sitta på soffan i en deppig negativ sinnesstämning.

Och när jag säger positivt tänkande så menar jag inte med att ja, ja - det går nog bra bara jag ser positivt på det. För i många situationer så krävs det att man även har ett realistiskt tänkande.

Sätt nu inte realistiskt i synonym med en cynisk, pessimistisk eller allmänt nattsvart hållning. Utan mer som en kontrahent till att alltid gilla läget och alltid göra det bästa av situationen. Eller rättare sagt - visst ska man göra det bästa av situationen - men att inte stillatigande bara låta det egentligen vara helt åt skogen tok någonstans. Att själva grundproblemen måste rättas till - men just här och nu så gör jag det bästa efter min förmåga. 

Om vi återgår till skolan då. I många fall så biter vi lärare bara biter ihop och just "gillar läget". Det positiva tänkandet ÄR bra att använda för att motivera varför man jobbar med det man gör de stunder då arbetssituationen känns tuff och resultatet blir ofta att vi som sagt var bara accepterar situationen och går vidare i hopp om att det ska bli bättre. Det realistiska tänkandet syftar istället på att i förväg sätta gränser och svara på frågor som till exempel "Vad skulle få mig att verkligen inte bara gilla läget längre utan faktiskt på allvar sätta ner foten och säga stopp?".

Arbetsbelastningen för lärare är ett typiskt exempel och ett viktigt sådant, då det i många fall leder till utbrändhet och tar flera år av återhämtning (jo tack) som i slutändan ändå kanske leder till att vi inte kan komma tillbaks till ett jobb som vi i grunden älskar. Då lärare är den absolut dyraste posten i en skolas budget är en effektiv åtgärd kortsiktigt ekonomiskt att utöka lärartjänsternas omfattning med fler undervisningstimmar utan att ta bort något annat. Det positiva tänkandet gällande ökade undervisningstimmar är att man gillar läget och tänker "det är ser ju likadant ut på flertalet skolor i Sverige". Det realistiska tänkandet går ut på att inse att arbetsbelastningen ökat, vilka risker det innebär för ens egna välmående och framförallt om det är värt det? Vid hur många extra timmar måste du faktiskt säga stopp? Ja hur mycket kan man offra av kvalitén på undervisningen - för dygnet har trots allt bara 24 timmar?  

Det är inte roligt att faktiskt sätta in sig själv in den reella situationen. Oftast är det bara lättare att bara köra ner huvudet och så gör man lite till och lite till - för det är ju för elevernas skull. Och KABOOOM så står då den berömda väggen där - och då är det inte mycket längre du kan göra för dina elever. Att tänka realistiskt är helt enkelt att man äger sina egna begränsningar. Att jag själv inte gjorde det är inget jag tänker älta över eller skuldbelägga mig själv för. Gjort är gjort. Men det måste till en förändring i skolvärlden. Så vad säger vi en utmaning till skolpolitikerna: vilka skulle ställa upp och våga jobba låt oss säga en vanlig vecka i skolan? Jag tror en vecka räcker och det skulle vara ett mycket intressant experiment. Och efter en vecka så utvärderar vi...

Vad säger de om skolsituationen efter en vecka tros? Vad säger deras kroppsliga reaktioner som ex. blodtrycket? Skrivbordspedagogen är en suverän skolblogg där jag har plockat lite av det jag finner mest tänkvärt:

"Som lärare jobbar du mot en omvärld som tror att skattepengarna räcker till  en 24 timmars all in clusive service med total bestämmanderätt. En service där man beställer toppbetyg lika enkelt som man beställer en pizza. Många har svårt att inse att lärarens 45 timmar gäller per vecka och inte per dygn."

Teknikstrulet: "En klassisk blodtryckshöjare som ger rejäla stresspåslag redan vid mindre incidenter. Krånglande projektorer och borttappade nätverk har många pedagogtimmar på sitt samvete." För att inte tala om kopiatorerna...

Mötena - ja alla dessa möten in absurdum istället för att du kan ta hand om ditt överfulla skrivbord. Att i detta läge då matas med kommunala floskler... "För varje förlorad timme ökar trycket vid dina bultande tinningar. Innan dagen är slut befinner du dig i ett diffust migräntillstånd som varken svart kaffe eller dubbeldos treo rår på. Inget annat återstår att än att ta med sig sin rättning och det höga blodtrycket, och gå hem."

Och allt detta som vi förväntas göra i en märklig lärartjänst:

"Byta glödlampa och andra tveksamma uppgifter som inte kräver högskolepoäng
Visserligen har du en vaktmästarlön, men du har en dyr utbildning. Är ditt klassrum mörkt tar du inte med en glödlampa hemifrån och vinglar dig upp på elevbänkar för att byta. Är det mörkt så är det mörkt. Ställ in lektionen. Kan man göra så? Tror du på riktigt att en kirurg skulle ta med sig en glödlampa hemifrån och byta innan hen opererar? Skulle en asfaltsläggare koka asfalt hemma och ta med sig på jobbet? Hur ofta händer det att någon på lönerna i rådhuset tar med sig kontorets gardiner hem och tvättar dem?

Jobba som gratis vikarie när kollegan är sjuk
Visst verksamheten måste ju fungera, men du jobbar inte på akuten. Folk dör inte om du vägrar hoppa in utan lön. Men vänta, kan man verkligen vägra? När läkaren hoppar in för andra gör han det som stafettläkare för 30 000 kr i veckan. Och du gör det gratis som maratonlärare."

Eller det där då med att bara som sagt gilla läget:

För visst kan vi klämma in några elever till i salen - bara lite ommöblering... "För liten yta och bristfällig ventilation? Ingen fara, det är skolinspektionen som kommer ut inte jordbruksverket. Hönor har minimikrav på ytor inte barn.

Allt pappersvändande in absurdum: "se dem som en hjälp i ditt dagliga arbete. Hur man fyller i dem? Det överlåter vi till din profession att utforma. Vi vill ju inte detaljstyra."

Ett klassrum där vi har allt från barn som med lätthet och elegans klarar allt från det till dem som har inlärningsproblem, sociala problem, neurofysiologiska nedsättningar etc. "Bara du individualiserar undervisningen tillräckligt mycket så kommer det här att går bra. Multipla diagnoser får du se som en tillgång i ditt klassrum. Extra resurser? Självklart, vi ordnar en arbetslös ungdom som kan komma in efter lunch på fredagar."

Och i de förändringarnas tid så är det många nya omorganisationer som krävs - allt från toppen ner till ditt schema och dina salar och ja, du måste såklart byta arbetsplats också: "Har du redan bytt skrivbord och chef två gånger i år? Bra, då är du flexibel och förändringsbenägen, just de kvalifikationerna vi gärna ser hos personalen."

Och tänk - ändå älskar jag mitt yrke som lärare. För det man får tillbaka från eleverna uppväger så mycket.

Och du - om du skulle förälska dig i en lärare:
5 saker att tänka på...
------------------------------------------ 
Middag
En middag för två, levande ljus på en lite finare restaurang. Romantiskt kan tyckas. Men Innan du har hunnit smaka av vinet har din dejt redan kastat i sig varmrätten, tillrättavisat de högljudda gästerna vid bordet bredvid och hittat minst två stavfel i menyn. Lärarlönen medger inga större utsvävningar, ta med eget kontokort.

Mysig fredagskväll
Räkna inte med några djupare diskussioner. Din dejt pratar stötvis i osammanhängande meningar innan hen somnar i soffan. Räkorna, osten och det vita vinet smakar kanske inte lika gott utan vaket sällskap, men å andra sidan får du ha allt för dig själv. Filmen ni har hyrt kan du alltid återberätta dagen efter. Bättre samliv än så blir det inte en fredagskväll.

Romantiskt biobesök
Se till att sjunka ned djupt i biofåtöljen. Det kan lätt bli pinsamt när din dejt högljutt kommenterar ohyfsad kepsanvändning, oförsiktigt godispåseprassalande och allmänt ohyfs. Inte blir det bättre av att din romantiske vän mer än gärna kommenterar och bedömer dåliga textöversättningar och tveksamma rolltolkningar. När filmen är slut kan det lätt bli lite irriterad stämning i salongen när din hjärtevän försöker att organisera biobesökarnas utgång efter ålder.

SMS-flirter och annan litterär kommunikation
Visst är det kärleksfullt när det plingar till i byxfickan och hjärtevännen har skickat ett litterärt ömhetsbevis med tillhörande emoji. Din korrespondens behöver inte var alltigenom grammatiskt korrekt. Utelämnande av ett och annat predikat eller någon blyg felstavning förlåts, men börjar du särskriva och missbruka skiljetecken är det fel känslor du riktar dig till. Högt blodtryck är ingen kärleksyttring.

Weekendresa
Känner du att det är dags att ta nästa steg i förhållandet? En tur till kompisens stuga i fjällen över helgen? Eftersom läraren sällan är mentalt körbar en fredageftermiddag bör du sitta bakom ratten. Bli inte förvånad om din dejts packning är tung. Rättning, kontorsmaterial och laptop både väger mycket och tar upp en ansenlig volym, och det är inte under några omständigheter förhandlingsbart. Om du vill visa ömhetsbetygelser och att du har en seriös inställning till relationen hugger du in på rättningen. Då får ni mer tid över till annat, t.ex. individuella utvecklingsplaner.

Intima stunder
Nä, det var ju bara 5 saker att tänka på, inte sex.
-------------------------------------------

För visst kan vi lärare få era hjärtan att slå ett extra slag...
...Second Heartbeat...