Enter Sandman...
Me like - a lot!!!
"Man kan tycka att Metallicas "Enter Sandman" är en skitlåt eller ett mästerverk, bägge kan ha rätt. Men den som säger att låten går i D-dur har fel - för den är i E-moll. And that´s it!" (Thomas Gür)
I dagens officiella Sverige så finns det bara ett RÄTT tyckande. Vi gillar olika - så länge det är samma olika. Och fakta? Nä - vad vi tycker är viktigast. Ta det nu nerlagda SvT-debatt - som faktiskt inte var viktig för människorna i verkliga världen. Andrev Walden gör en briljant sågning längs fotknölarna av programmet:
(café)
*muttrar*
Att vissa skärmdumpar tråkigt nog blir så små på bloggen...
"En debatt blir relevant när den bereder någon chansen att byta eller åtminstone bilda sig en åsikt om någonting, men SVT Debatt satte nästan alltid konflikten i centrum. Det var ett skattefinansierat efterfestgräl där en orimlig mängd människor bjöds in för att hisspitcha sina åsikter – riktat till tittare som redan odlat sina egna.
Det var inte meningen att tittarna skulle följa några resonemang eller lära sig någonting, vi skulle bara identifiera vår ”gladiator” i en brinnande fråga och heja på den. Skriva ramsor i sociala medier. Som sängbundna supportrar.
SVT Debatt var sport. Fast med lite för otydliga regler för att bli riktigt spännande. Mer som att se en improvisationsteater tolka Twitter. Man kan tycka vad man vill om det men det var i alla fall inte public service. Underhållande kanske, men inte viktigt. Inte för någon."
Ett program som mest bestod av skitsnack...
Jo, skitsnack...
Så det var inte spriten vår tomtes skitsnack igår berodde på...
Jag hoppas ni firade er jul som ni ville och lät bli att se till moralisternas försök att få oss att få samvete över allt som vi inte kan påverka. Som om världen blir bättre för att vi alla går omkring och mår ställföreträdande dåligt...
Samma princip nyttjar höjda-skatte-ivrarna. De vill förmå oss skattebetalare att skämmas ”för att vi har det så bra”. Lustigt att dessa personer oftast själv nyttjar den ultimata skatteplaneringen. Inget fel i att skatteplanera - jag tycker det är fullt logiskt. Men det blir lite konstigt om man ivrar för att vi behöver betala mer skatt för dittan och dattan - för att sen själv låta bli...
Men att få skattebetalaren att skämmas - en skamsen skattebetalare som betvivlar att han egentligen är värd sin inkomst och sin livsstil är betydligt lättare att pungslå än en som är stolt över vad han åstadkommit. Det finns hur många teorier som helst till stötta för det moraliska imperativet att den dugliga, skattebetalande medelklassen ska skämmas. Till exempel att den dugliga medelklassen oftast är vit, ett nog så skamligt tillstånd. Medelklassen bär dessutom på ett brottsligt arv eftersom den genom historien förtryckt andra folk ävensom sina egna kvinnor. Vidare åker den bil och äter kött.
Ständigt utsätts du för dessa teorier i media, i politikers uttalanden och i samhällets allmänna bakgrundsbrus. Det är svårt att inte bli påverkad av predikningarna. Men betänk städse att hela syftet med föreställningen är att du ska skämmas och känna dig som en sorts parasit på jorden och därför betala desto villigare. (Det här är inget nytt i världen utan handlar bara om normal härskarteknik. Tänk på den medeltida kyrkan som skrämde med helvetet för att få folk att betala avlat.)
En skattestege som blir brantare och brantare - och nu ska pinnhålen sänkas. Känns som om de där karriärsstegarna inte längre är så önskansvärda? "Jag har klättrat på önskningens stege, jag har gått ett par fjät - så jag vet att den stegen är hög som en himmel och allt är fåfänglighet." (Nils Ferlin)
Fåfängligheten kan ta sig sig uttryck på många sätt...
...stört omöjligt att låta bli...
Trams å sidor. Eller trams - för vi har till exempel de som inte vill ha socker i sin dropplösning på sjukhuset för de "äter inte socker". Tala om att då bli trampad på ömma lilltånaglar...
Landssorg utbröt med stor säkerhet i de ömma lilltånaglarnas land...
Dess invånare - den samlade humaniora eliten. "...humaniora är mer än att lära teknologer lite allmänhyfs." (Antje Jackelen) Hrrm...ursäkta?
Man undrar allt oftare idag om det inte är Poes lag som varit framme...
Snälla, säg att detta är fake!
Vet faktiskt inte. Visst Kalle är väl inte världens bästa förebild. Men jag trodde verkligen att han mest var gjord för att roa. Och detta - ska det verkligen vara okej att projicera sin kränkthet på barnen?
För hur långt kan man egentligen dra det?
Sorry ömma lilltånagelslandet - barn behöver faktiskt lära sig att ibland är livet jäkligt tufft!
(Sakine)
Det är bäst om det finns en rejäl trigger warning redan vid kursansökan "Kursen innehåller material som kan vara... (----) och måste läsas i Rosa kuddrum."
Bara Fy! Bubbelplastinlindande ger verkligen ingen förberedelse för verkligheten!
En helt strålande redogörelse för hur det fungerar i detta land av min vän Rocki
Detta land med sin årliga kungörelsen av "Årets Julvärd" som blivit ceremoniel. Tala om ett kulturuttryck framtida arkeologer kommer att ägna många timmar åt att försöka förstå. För att inte tala om efterspelet, med en Herr Weises, i pressen, utförligt refererade recensioner. (Föreligger förvisso viss konkurrens i obegriplighetsgenren på kulturområdet. Men vår civilisation gör ändå betydande rationalitetsanspråk). "Ty detta utspelade sig i en kultur där sk "fotbollsspelare" och "julvärdar" skattades högre än ungdomens lärare".
Wishing you all
För att vara på den säkra sidan - vad som kan uppröra är ta mig tusan inte lätt att i förväg räkna ut...
Vad som är lätt att räkna ut - den felande faktorn...
...självklart engelskan!!!
Så vaddå vit jul...
It's stemming!... ???
Nope - ingen snöflinga! För som vi alla har längtat efter snippor i granen...
"Glöm kulor och stakar i grenen – nu är det snippor som gäller. I alla fall om man ska tro det julpynt som just nu möts av positiva hejarop på Facebook. (----) För oss är det enkelt, med en snippa i granen vill vi att folk börjar prata om underliv på ett normaliserat sätt!"
Normaliserat??? Tjoflöjt liksom...
Hade någonstans kunnat förstå om de gett sig på att pynta midsommarstången med snipporna. 1. Den är ju en upp-och-nedvänd fallos och 2. den firar fruktbarheten...
Men feministisk logik är ju...
(DN)
O M G !! Holy mother of...
Tankverksamheten sammanfattas väl av twitters egen hustomte...
Illusioner - stoppar huvudet i sanden. Ser man inte problemen så finns de inte. Förnekelse. Lite som att vi har det så bra - vi kan fortfarande köpa vårt rödvin. Jo, de flesta kan köpa samma rödvin - men inte alla. Att tala i detta "vi" och inte se till individ eller till hur det ser ut i samhället i stort är att leva i illusioner. Det är dessa som högt basunerar ut "höj skatterna" - det löser allt, för att sen som ovan nämnda krumbukta sig ur det hela själva. Kanske ska vi döpa om dem till skatteklassen - de som inte betalar skatt? Då blir det som: "Arbetarklassen har inget arbete, medelklassen har inga medel och överklassen har ingen klass" (Arne Anka)
Om klasser - läs Nova! "För att vara ett land som påstås vara helt utan klasser lider vi av ett mycket stort klassförakt. Klassförakt, ni vet det där när man driver med förslitningsskadade tanter som röker gul Blend eller gubbar (rasistgubbar kanske?) som oironiskt dricker 2.8 till kvällsmaten och som inte gillar bögar. Liksom en svart Jackie Kennedyklänning passar det till allt. Från jobbluncher till jobbintervjuer, från släktmiddagar till parmiddagar.
Arbetarklassföraktet fyller närmast en social funktion, så på det viset liknar det rasism, fast det är lite roligare och moraliskt okej. Men för att med fog kunna påstå att det finns ett klassförakt måste man medge att det finns klasser att förakta. Och det fanns det ju inte. Eller hur var det nu med den saken? Jo, det är klart att det finns klasser. Och inte bara finns det klasser, det finns förtvivlat många människor som bokstavligen byter ut sin gamla mamma för att få byta dylik. Det finns en vida spridd vanföreställning i Sverige och det är att alla är medelklass. Detta är både falskt och tramsigt nog uppenbart falskt.
De allra flesta är eller har varit vanlig arbetaklass och det är varken särskilt bra eller särskilt dåligt. Det är däremot ibland särskilt viktigt att till varje pris hålla hemligt. Därför har många också varit fiffiga nog att slipa bort både östgötskan och släktalbumen och det är inget fel med det. Inte ens en skomakare förtjänar att bli vid sin läst. Problemet uppstår endast i krocken mellan att hylla arbetarklassen som popkulturellt fenomen och att nedvärdera densamma när den är en samhällelig realitet.
(----)
Man varken behöver eller bör vandra oreflekterat i sina nedärvda fotspår. Att vara sin egen lyckas smed är sannolikt det bästa man kan vara. Men att på grund av social rädsla sopa igen alla spår av trasmattor är fåfängt på det dåliga sättet. Och det är framför allt att göra sig själv en otjänst."
Åter till detta generaliserande "vi" tänk - som om allt alltid skulle gälla varje enskild individ, det är något som går igenom i mycket i vårt samhälle.
"Som tur är befinner sig relativt få i ett så utsatt läge, även om varje enskilt fall är ett misslyckande i sig. För att undanröja risken för total utslagning är det centralt att människor som lider av psykisk ohälsa får hjälp och vård så tidigt som möjligt. Därför är det oroväckande att väntetiderna till psykologer är så långa."
(----)
"Av statistiken framgår att sjukfrånvaron ökar i alla branscher och inom alla yrken men att kvinnor med ångest och depression är den grupp som ökar mest. Utvecklingen är inte ny men desto mer oroande eftersom psykisk sjukdom blivit den vanligaste diagnosen bland samtliga sjukskrivna i Sverige. Försäkringskassan har noterat att såväl inflödet som varaktigheten har ökat, det sista som en följd av att psykiska diagnoser riskerar att bli mer utdragna och långvariga." (Teodorescu)
För de facto att vi är ett välmående land - betyder inte att vi alla mår bra. Som Teodorescu skriver så måste psykisk sjukdom förebyggas mer effektivt! Steg ett i detta är att det slutar tassas - våga vara psynlig!
Som denna: "Under en tid kändes det som om jag förde krig på alla fronter samtidigt. Från att ha levt ett relativt bekymmersfritt och produktivt liv försattes jag i survival mode. Det enda jag kunde göra var att fokusera på att hålla mig upprätt. Det krävde all min kraft. Enkla saker blev svåra. Det blev som att lära sig gå igen: för att komma framåt tar jag ett steg. Så ett steg till. Och ett till…
(----)
Mitt liv hade gjort halt. Jag satt i en glasbur och såg genom tjocka väggar hur människor levde sina liv, arbetade och gjorde det som folk brukar göra. Själv kände jag mig som en vålnad som såg och hörde allt, men som var utestängd från verkligheten.
(----)
Resan tillbaka till livet pågår än - lusten och livet återvänder steg för steg. Nu är det som om färgerna har blivit klarare, de små ögonblicken dyrbarare och känslan av närvaro starkare. Mycket av det gamla har skalats bort, ungefär som att ta av sig en gammal, sliten rock. Jag upplever det som om jag har getts nåden och möjligheten att bege mig ut på en ny och spännande resa med en betydligt lättare packning än förr." (Karin Dahlström)
Jag kan relatera till mycket i det ovan skrivna. Ju fler som visar hur det kan vara - desto fler tror jag kommer att våga söka hjälp i tid. Och det blir lättare för nära och kära att förstå att det kan vara av yttersta vikt att inte tassa runt, vilket är något som irriterar mig starkt. Folk som tassar runt på tå och håller inne med saker och inte vågar berättar vart problemet ligger utan istället liksom bara försöker hålla inne med saker, hålla låg profil, precis som man inte skulle märka något liksom. Det gör man så oerhört tydligt kan jag berätta för er. Detta är något som inte bara irriterar en utan de gör ont också. "Och de inte lite alltså de nästan så jag skulle kunna gå i bitar ibland alltså. Har man ett problem berättar man de rakt ut. Det är detta som skiljer en falsk människa från en äkta!
Jag vägrar att dölja mina bekymmer. Även om jag försöker att inte agera huvudlöst...
Jag väljer att leva, jag väljer att hitta glädjeämnen i vardagen och jag väljer att försöka ha det så bra det går. Man kan inte vara slav under sin sjukdom. Det kan aldrig någon få mig att tro är något positivt för tillfrisknande! Många som tyvärr låter sin diagnos stoppa dem - att bara vara i sina sjukdom och sjunka neråt. Ibland är det en kamp även för mig - men alltid att jag kommer ta fighten!
För att vara fast av något - vad det än må vara - är inte min tekopp...
Min tekopp däremot - Addicted to pain...
Sport...
Nog tusan var den kämpigt för hjärtat med annandagsbandyn. Ja, bandy och annandag hör ihop - det bara är så!
Mina kanariefåglar skulle ha punkterat matchen efter 20 min - det var spel mot ett mål. Men nej då! Och sen, alla dessa ramträffar - lättare än att få bolljä.... i mål.
Briljant var Johan Löfstedt - det var lite som att när han kände för det så trampade han igång och gjorde som han ville.
Fenomenal insats! Löfstedt - den glödande bandyklubban!
Något annat som glödde - eller rättare sagt, det gjorde mer än glödde. För jahopp! där brann gävlebocken ner! Den fick i alla fall stå över jul. Men ibland är jag osäker på det här med före och efter jul. För i skrivandets stund så snöar det av bara sjuttsingen. God Jul i efterskott liksom...
Klockan 4.00 var det ingen snö - fyra timmar senare... Ytterligare en fem timmar senare och det var över tio centimeter. Yeck!!!
Förresten - jag vet att det är efter jul. Så förvirrad är jag inte - än... Det börjar dra ihop sig till nytt år och vi lämnar snart år 2015 bakom oss. Att nu kolla tillbaka för att se vad som ska lämnas bakom sig, vara passerat. För många innebär årsskiftet en möjlighet till nystart.
Tja, tycker man om att tänka i sådana termer så varför inte? För egen del så är det en process av framåtskridande.
I relationen till hjärnan kan man fundera ett litet ögonblick på hur man faktiskt fungerar som människor. Varje sak som upplevs tolkas i förhållande till vad som tidigare upplevts. Det är därför samma händelse och samma människa kan uppfattas så olika av olika människor. Vi upplever inte världen som den är – utan som vi är. Bokstavligen.
Att förändras som människa sker därför i mycket små steg. Lite i taget. Allt vi tänker, allt vi minns, allt vi tar upp i vårt medvetande förändrar vår hjärna lite varje dag. I morgon vaknar du lite förändrad jämfört i morse – till följd av det du lär dig och är med om i dag. Därför kan vi på sätt och vis även välja vad vi vill komma ihåg och hur vi ska uppfatta världen. Oj vad filosofisk jag känner att jag blev här...
Det som möjliggör detta är hjärnans plasticitet. Varje gång vi tar upp ett gammalt minne till ytan kommer vi att samtidigt förändra det i viss mån. Den känsla vi har när vi återberättar vad som hände kommer att delvis redigera och omvärdera vad som hände – egentligen. Det är i det perspektivet som vi tolkar vår värld. Och hur vi tolkar är olika från individ till individ - alltså en upplevelse och ska inte likställas med fakta.
Det ger oss möjlighet att faktiskt påverka hur vi väljer att se på saker och ting. Att välja tacksamhet kan tyckas vara lite flåshurtigt om svåra upplevelser vi inte valt själva. Men bara för att man väljer det positiva synsättet betyder det inte att man stoppar huvudet i sanden och förnekar det man har att brottas med. Problemen försvinner inte för att man ser positivt på världen - men jag tror att de hjälper mig att ta mig levande genom dem. Att finna det som ger värme för själen - warmness on the soul...
5 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar
Föregående inlägg: while your nightmare comes to life...
Nästa inlägg: black or white...
Vissa behöver få en pitbull på halsen ;) Hoppas 2015 var året då det vände uppåt. Att det framöver blir mindre skällande och mera svansviftande. <3
En ganska så tam pitbull ändock <3
"Gamla Bettan", jag undrar vad de säger i det engelska originalet, jag misstänker att det är referens eller allusion till "Brown Bess" som var smeknamn på en brittisk musköt på 1700-talet.
Det är inte känt med säkerhet var namnet "Brown Bess" kommer från, men en hypotes är att den fick sitt namn från Elizabeth I, vilket skulle stämma ganska bra med "Gamla Bettan".
(Om man bortser från anakronismen att Robin Hood tidsmässigt hör till en tidigare period än vad Elizabeth I gjorde)
Gamla Bettan är ett familjeuttryck här. Min mamma som själv började kalla sig det - just efter armborsten. :-*