Fler som är smärträdda?
En riktig fegis är jag. Har verkligen svårt att göra saker som jag vet:
"Det här kommer att göra ONT!"
och där man har noll kontroll.
Att ta sprutor, tandläkare etc etc tillhör de kategorierna.

Men jag vet ju att jag egentligen har en ganska hög smärttröskel. Med tanke på alla ryggskott, sendrag i nacken, stukade fötter, helknäppa knän osv. Och ändå är jag knäpp nog som går och tränar...men då är det ju jag som har kontrollen!
Den lilla endorfinisten som övervinner smärtorna? Till viss del sant. Men det är ju inte som så att jag skulle träna om det skulle göra mer ont när jag tränar eller mer ont efteråt. Som ryggskott och sendrag t.ex. - det blir bättre av träning. Om man är försiktig och tränar på rätt sätt. När musklerna blir varma så blir man (i alla fall jag) mindre stel. Fast när man får den akuta hemska smärtan där musklerna krampar för att hålla kvar den stackars kotan - ja då är det "bara" att slappna av som gäller...
Första gången jag fick den akuta smärtan då trodde jag att ryggen hade gått av. Det var ONT!
Men det är skönt när man känner värmen komma i musklerna och ökar rörligheten. Visst det känns i början (inte dödsont) - men vetskapen att stelheten kommer att minska och att man kommer att känna sig bättre ganska snabbt är skön att ha. En annan fördel är att man inte kan ha bråttom när det gäller styrketräningen - det gäller verkligen att utföra övningarna tekniskt rätt till hundra procent. Vilket jag ibland "slarvar" med då jag alltför ofta är fröken Bråttom... Betyder inte att jag gör galet helt och hållet - men det kanske bara blir runt nittiofem procent rätt. Och det är väl inte så illa med tanke på vad man ibland kan få se på gymmet... Där kan man tala om att träningen kommer orsaka smärta...och då talar jag inte om träningsvärk...

Men kom till saken då. Varför ett inlägg om smärträdsla när jag vet att min kropp tål mer än vad mitt huvud vill utsätta den för. Bara jag får ha kontrollen... Jo, jag skulle vilja ha en piercing och en eller två små tatueringar. Vad stoppar mig då? Jo - just det - vetskapen om att det kommer att göra ont.
Ja piercingen gör nog ont när man gör det, men det är ju en ganska snabb procedur. Men jag skulle säkert ha sådan tur att det blev infekterat sen...Och tatuering - bara sitta där och utsätta sig själv under den tiden - Hua! Även om det till slut är så smärtbedövat att det gör mindre ont. Att få narkos tror jag inte kommer på fråga!?
Det finns de som anser att 2013 är året då Fia ska bli modig och lyda Nike's "Just do it"...
Och så vet jag de som är tacksamma för att jag i det fallet är smärträdd...  ;-)