UPP SOM EN SOL...
...OCH NER SOM EN PANNKAKA!!!
No money...
...day...
... = karensdag...
Den första dagen vi är sjuka så får vi ju ingen sjukersättning. Det är mycket pengar det. Men blir man sjuk sista delen av dagen och går hem då - så blir karensdagen mycket mindre. Och som vanlig anställd kan man inte ha mer än tio karensdagar hos samma arbetsgivare under ett kalenderår. Tur att denna dag har sina begränsningar...
Undersökningar har visat att två av tre går till jobbet trots att de är sjuka. Det är för dyrt att stanna hemma på grund av karensdagen. Sjuknärvaron stiger - ohälsan ökar. Varför är det så tyst om karensdagen?
Visst finns det de som går till jobbet trots att de är sjuka av andra orsaker också. Som att det är brist på ersättare, på grunda av pliktkänsla och/eller att det är för mycket att göra. I mångas fall så är det både en kostnadsfråga och en jobbfråga.
De flesta gick till jobbet för att det var för dyrt att stanna hemma. Andra gick till jobbet för att det var brist på ersättare, på grund av pliktkänsla och för att det var för mycket att göra. Sjuknärvaron handlar därför både om ansträngd privatekonomi och om en bantad arbetsorganisation där färre anställda ska göra mer. Man vill inte gärna lasta över mer jobb på arbetskamraterna.
Sjuknärvaron har blivit en klassfråga. Ju sämre jobb och sämre betalt du har, desto större är risken att du går till jobbet fast du är sjuk och borde ha stannat hemma. Arbetslivsinstitutet som studerat sjuknärvarons utveckling kan se hur vissa yrkeskategorier ökar mer än andra. Lärare ligger från början högt. Men andra grupper ökar sin sjuknärvaro snabbt: undersköterskor, kassapersonal, socialarbetare och traditionellt manliga industriarbetargrupper.
Om man tittar på samtliga tillfrågade - alla kategorier så ligger sjuknärvaron på drygt 50 procent. Men tittar man bara på yrkeskategorierna som de ovan, så är sjuknärvaron uppe i nästan 80 procent.
De som går till jobbet trots att de är sjuka är också de med sämst hälsa. Undersökningar har visat att dee som har hög sjuknärvaro också har hög sjukfrånvaro och sämre hälsa - att det hör ihop.
I debatterna har sjuknärvaron - och karensdagen - helt hamnat i bakgrundet. I stället handlar dagens sjukdebatt antalet långtidssjukskrivna - vilket man inte heller får vara i dag. De som har forskat om det här anser att frågorna om sjuknärvaro och långtidssjukskrivna hör ihop. Att karensdagen kan förklara den ökning av antalet långtidssjuka som faktiskt finns (men som nu då måste jobba igen) - Bra jobbat!
Karensdagen påverkar sjuknärvaron och sjuknärvaron ökar ohälsan. I längden klarar man inte av att gå till jobbet när man är sjuk. Och då blir man långtidssjuk. Och nu ska man då vara frisk efter ett visst antal dagar och ohälsan ökar. En spiral som det (nästan) är omöjlig att ta sig ur. Lägg dessutom till den psykiska ohälsan om att ständigt oroa sig för "Vad händer när sjukdagarna är slut?". Är det det som kallas hälsa för alla???
Arbetsgivarnas önksan att disciplinera arbetskraften måste det ju handla om. För det är ju inte korttidsfrånvaron som kostar de stora beloppen. Det är ju långtidsfrånvaron som är den dyra. Denna glömda fråga borde kanske komma upp på tapeten igen. Eller det har den ju - det finns ju de som istället vill att det ska vara två karensdagar. Ja, det lär ju öka välmåendet hos alla...
Det finns ju de som har sjukdomar som är kortvariga men ofta återkommande. Migrän är ett sådant exempel. Det blir ju bra om de ökar till två karensdagar... Stress är ju inte en migräntrigger...nej då...
I mitt tycke ska karensdagen skrotas. Det kostar ju ändå att vara sjuk. Du får bara 80 procent av lönen. Bara för att det finns några få med måndagssjuka alternativt fredagssjuka så kan man därför inte anta att alla stannar hemma för att "förlänga helgen". De flesta av oss arbetar när vi kan arbeta. För mig som lärare är det jobbigt nog att vara bort en dag med tanke på om man får vikarie eller inte, eller att vikarien diskuterar filosfi istället för genetikens lagar. Det är ju inte som så att vi har ett överflöd av lektioner att spela med. Tala i dubbelt tempo har jag blivit duktig på, men jag tror inte att tala i trippelt tempo skulle gagna någon. Och jag vet att mina kollegor tänker på liknande sätt. Klart det finns de i Sverige som tar sig en "semesterdag" med 80 procents lön, men majoriteten av oss svenskar är förbannat (ursäkta språket) plikttrogna. Trodde att kollektiv bestraffning inte var tillåtet, men karensdagen kan man väl verkligen kalla kollektiv bestraffning. Och har så varit sen 1992.
...Och vi får nog räkna med att vi får fortsätta att ha det så här ett bra tag till...
Dags att stänga butiken! BYE!!!
2 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar
Föregående inlägg: almost easy
Nästa inlägg: Norge
På pricken! Själv har jag ju tack och lov turen att arbeta med en förstående ledning (i alla fall den närmaste) som ger mig tillåtelse att ta ut semesterdagar när jag är sjuk (om jag inte har möjlighet att vara på jobbet del av dagen). Okej, är väl ordentligt sjuk sådär vart tionde år, men senaste influensan ryckte fem semesterdagar för mig. Ändå gör jag hellre så istället för att bli ruinerad... Tänk om man kunde få slippa den där jäkla karensdagen åtminstone!
Och det där med långtidssjukdom och ersättningar ska vi ju inte prata om... du känner ju till läget hos oss på den fronten...
Det är ju bra att du kan ta ut semesterdagar (även om man inte vill vara sjuk då) med tanke på er situation. Hoppas på lösning för er. Kram