addicted to pain...
del sjutusensjuhundrasjuttiotolv...
Ja, jag tror ni vet vad det gäller...
...så bara ett ord om matchen i Gessleriket: FOTBOLLSONÖJD!
...men ändå...
...och Blå Blå Kärlek...
Det måste ju vända någon gång... måste... måste...
Något som vände var stora hunden... Nej, jag överdriver inte - det är en stor hund... När jag kom glatt springande på morgonen så vände han från det hållet han och hans matte gick... och kom emot mig. Nej, jag vill inte stanna och leka klappa hund när jag är ute och springer... Matten hon: "trodde han kände igen dig numera" och "du kom från fel håll" (det var de som var tidigare än vanligt...). Okej fine - men varför inte ett ursäkta också? Det som gör att en småmuttrande Fröken Missnöjd kryper fram är ordet "trodde". Nej! Du ska inte tro... gå i kyrkan liksom... Du ska försäkra dig om att hunden inte hoppar fram till någon annan. Annars så - koppel på... både till dig och hunden...
Så lite vacker dans för att bli på bra humör nu - hjälper ju alltid Europe - after the rain...
Men vackrast i veckan - adagio...
Dear God...
4 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar
Föregående inlägg: wakin the fallen...
Nästa inlägg: something to say...
Du verkar vara hundarnas bästa kompis. ;-)
Fina danser. Tack! Kram
Visst är jag...
KRAM
Lösa hundar på promenad med " den är inte farlig-matte/husse "
är pest att möta i naturen.
Dagen är räddad, DANS.......!!! Love it !
Passande....vilket skyfall det blev, just nu.
Kram!
<3 PoK