always look on the bright side of life...
...det där med Positivt Tänkande - knixar man bara till det ordentligt så går det ta mig tusan i alla situationer....
...fast kanske inte just där då...
Men lite positivism kan gott och väl kanske räcka för den stunden! Att man behöver något som gör tillvaron lite lättare. Detta inte att förknippa med att det är ett bot mot psykisk sjukdom. För om det skulle vara så lätt...
....den tillverkaren vore miljonär nu...
Inte att förakta att faktiskt ha en positiv inställning och inte måla allt i svart. Men hårt arbete och kunskap är den enda vägen upp...
...att läsa på eget initiativ. På psykologens inrådan - det vi jobbar utefter...
...sist gjorde vi den här:
Fy f-n! rent ut sagt. Detta var i tisdags. Jo, och nu i skrivandets stund - flera dagar efteråt - är jag fortfarande läskigt påverkad. Så pass mycket att jag har inte fått mycket uträttat sedan dess - att färdigställa ett blogginlägg har inte funnits på kartan, det har blivit lite duttskrivande då och då. Jag förväntade mig att jag skulle bli påverkad (så därför bestämde vi att göra övningen på sessionen) - men jag hade inte riktigt förväntat mig detta påslag.
Men jag såg nog rätt cool ut ändå när jag lämnade sessionen. Men inombords var det kaos. Fortfarande skakig som sagt - reder jag ut det här själv? Vet inte än faktiskt, men jag kämpar. Ja jäklar vad jag kämpar. När när jag kom hem efter sessionen så var det bandy - lika spännande som ett parti sten-sax-påse mellan en hummer och en krabba...
Detta var ändå mot Finland och Kazakstan. Ryssland borde väl blivit intressantare - jorå, men inte mycket. Och så blev det slutspel: spänningen - skratta eller gråta? Sverige gjorde så många mål i bandy-VMs"kvartsfinal"att t o m text-tv tappade räkningen...
Inte lett: det blev 28-3...
Och med mål i var tredje minut försvinner det bästa och vackrast med bandyn: SPELET!!!
TV...
Ni vet på den tiden när licensen var värd sina pengar...
Man ska vara försiktig vad man ropar efter. För bandyspänning?
Ta slut snart Och så talar vi definitivt inter mer om det!!!
A Stop sine!
Men åter till tisdagen och min belöning efter sessionen - så värd det...
...givetvis gjord på riktiga mjölkprodukter...
Jisses! Vegan(?) som föreslår utrotning av kossorna...
Ja för det där med att tänka hela varvet runt - ATT oproduktiva kor kommer slaktas och resterande kossor måste stå inne i sina bås hela tiden om det ska odlas havre på all mark. Sen har vi ju också det här med proteinvärde - att det är 2,5g/100g mindre i havremjölken spelar väl ingen roll? Positivt är väl att D-vitaminvärdet är högre - för många får låga D-vitaminhalter på vintern, det är ju inte så där jääättemycket sol den här årstiden...
Ja, förutom då i Vegofel - där kan man tro att det är sommar året om...
"Vitklädda står de på en altan i solen. En chokladmousse lagas - av avokado och banan. Programledarna rider iväg på vita hingstar. Temat är vitt, således.
Böljande fält. De går på en grusväg. Flugor som ljudeffekter.
Konstiga chokladbollar rullas i giftgrönt tepulver.
Programledarna gör en ansiktsmask: "Den är väldigt god".
Nu: Sensuell urkärning av dadlar. En patentflaska med mandelgrädde kan ses i bakgrunden. Enligt obekräftade rykten har alla utflykter ut i sädesfältet resulterat i crop circles.
En lassi görs. Utan yoghurt, men väl med aloe vera.
Vita hingstar följs av en regnbåge.
Gräddfil tillverkas av cashewnötter och näringsjäst. Med förenade krafter lyckas programledarna mixa en deciliter guacamole.' Totalt har nu cirka ett kilo tungmetallhaltigt hamalayasalt gått ned i maten.
Nu är det brasa på stranden. Sedan steker de tortillabröd gjort på ??? - ja, säg det... Programmet avslutas med ett fyrverkeri hämtat från en 80-talsmusikvideo." Tack @Fnordspotting som gör det hela till Vegorätt...
Detta eviga stönande och vandrande i blåsande fält. Bara väntar på att de ska tala om att det kommer en nu site om rotfrukter - men att den just nu bara finns i beta-version... Ja, fnissa på ni. Men de är småfnissiga kvinnor som mixar ihop ord som får till och med min fantasi att se ut som den ligger på minus: "Glada mandlar". Ja jeeez...
Inte utan att undra om de lider av...
Riktigt vin alltså. För matlagningsvin??? "I Sverige gör vi ett vin som är för äckligt för att drickas. Det häller vi i maten, för den ska ju bara ätas. Gör ni likadant i Italien?"
Livskvalité brukar vissa använda...
...så lämna valet om kött/inte kött upp till varje individ!
Det fanns en tid när det kunde bjudas hem folk på exempelvis västerbottenpaj och alla blev nöjda. Men vad har hänt? numera så finns då middagsgäster som har börjat att äta bara fyllningen - om ens den - hur sjutton ska smidig mat serveras som går att förbereda - alltså att sätta ihop en meny som passar LCHF:are, 5:2:are, GI-människor och veganer?
Att hitta rätter som funkar för alla? Potatis, pasta och ris är ofta big no-no numera för åtminstone några av gästerna. Och nej det här är inget storstadsfenomen - detta gäller oavsett var i landet man befinner sig. En LCHF:are äter inte kolhydrater som växer under jord (där sprack idén om att ha jordärtskockssoppa till förrätt, alternativt ugnsstekta rödbetor, morötter, palsternackor och kålrötter som tillbehör till varmrätten). En annan vill ha lågfettkost och helst inte få i sig några mejeriprodukter alls (hejdå sås på fet turkisk yoghurt, smaksatt med passerad färsk basilika och rivet citronskal). En tredje undviker gluten (ingen idé att baka färskt bröd eller svänga ihop piroger eller smörgåstårta) och en fjärde är hard core och tycker att det är för mycket kolhydrater i baljväxter (alltså inte lönt att göra en linsgryta heller). Och då har jag inte ens nämnt allergier - vilket jag då anser en självklarhet att ta hänsyn till. En märklig form av knytis - där alla äter sin medhavda matsäck??? Kanske bäst att bara hålla sig till vinet...
...som om...
På tal om det här med kost och kosthållning så träffade jag på ett blogginlägg: "Alla djur i naturen som äter sin naturliga mat håller sin normala kroppsvikt. De räknar inte kalorier. Djur behöver inte lyssna på forskare som säger åt dem vad de ska äta eller hur de ska leva sina liv. De har inte fetmakirurger som skär upp dem och avlägsnar friska organ för att gå ner i vikt. De håller bara normalvikt ändå.
När det kommer till individuell viktkontroll behöver vi mindre forskning, inte mer. Ät bara riktig mat, och bara när du är hungrig. Det räcker för de flesta."
Ja, jisses så enkelt det är...
Vadå att djur rör sig naturligt? vilket vi människor också gjorde en gång i tiden. Men se det gör inte alla numera. Vi har oss som med glädje går och tränar, vi har de som under möda tvingar sig till rörelse och så har vi de som inte kommer ur soffan. Jo, de sista behöver näring de också. Hon har helt rätt om att viktkontroll är individuell och att det inte finns något hokuspokus...
...så hon får inte totaldiss av mig...
Mest arroganta tonen?
- Diss
- den kunde ni inte Giss(a) va? *F(n)iss*
Det är en sak att vara frisk och att njuta av rörelse och fräsch mat. Det är något helt annat att vara så sk hälsosam att man blir sjuk genom att börja späka kroppen. För i samma ögonblick som vi börjar dansa i otakt med bilden av vår kropp och byter må bra mot hälsofreakad kalorikontroll, kommer vi trampa oss själv på tårna och förr eller senare snubbla. Och det gör ont. Ondare än celluliter och dubbelhaka.
Mycket stod det i veckan inför sexveckors Mellojello - pressvalsarna verkade inte få nog av historier om artister som tränar tills de kräks, svimmar eller kollapsar. Och...
Synsk rubriksättare? Eller tror vi på konspirationsteorin att mellojello är riggat? Hur eller hur - hon visste vad hon sjöng redan 1986: "du ger mig ingen ärlig chans"...
För många människor - men framförallt för unga människor är det en fara med att försöka leva upp till den dödsdömda kampen mot nollstorlekarnas photoshoppade värld. Självklart fattar jag att det inte går att leva på kakor och godis och att man mår bra av att röra sig så man svettas - jag kombinerar ju dessa alldeles utmärkt
...ptja, eller så nöjer man sig med att räkna till 40...
Men det jag vill ha sagt att de flesta av oss faktiskt inte dör av att äta lite godis eller en bit kladdkaka då och då, vilket många verkar inbilla sig. Och ingen ska heller ha dåligt samvete om man ibland skippar träningen och tar ett Netflixmaraton istället. Detta dietande hitan och ditan. Ät vad ni vill liksom. En fördel med att julen är över är att "vår julskinka har rymt" från debatten på riktig...
...och in glider istället...
Ja jäklar! semlan får nu åka räkmacka...
(kkuriren)
Inte utan att man undrar hur de lättkränkta ska klara av högtiderna som nu kommer. Obehagliga sådana som fastan och påsken. Den senare innefattar ju allt från långt ifrån genuscertifierade kärringar, via sötsliskiga ägg värpta av en hare till en man uppspikad på ett kors. Och så är det ju snart Alla Hjärtans dag. Det är ju en dag som är djupt orättvis. Det är ju inte alla som har någon som de gillar. Lika bra att förbjuda dagen så blir ingen besviken över att de inte fått några kärleksbrev...
Men IKEAdagen har ju varit...
GRATTIS! Gör er tårta själv...
Känns lite som om det är från det företaget följande är hämtat...
Varsågod! the IKEAstyle...
Design...
...kan vara så mycket...
...när den är som bäst...
...så är det ju bra om det också kan få beundras...
Men detta...
Varje kemilektion! Sure...
Denna däremot...
...skulle nog kunna glädja en del...
Ibland är det inte så krångligt att göra just det...
Jisses! och här har jag bryggt kaffe på vanligt koffeinfritt vatten...
...vilket jag tror att folk i allmänhet har...
Likaså att det är så många som har ett sådär nervöst förhållande till mat som närmar sig bäst-före-datum...
...mer hittat i brödhyllan...
...skylten som kom upp efter mycket waylande...
...kan ju vara dumt om någon skulle bli kränkt...
Den där bootcampen för lättkränkta kommer närmare och närmare. Vissa behöver verkligen tränas på att så ömma är inte lilltånaglarna.
Andra behöver...
...körkort i föräldraskap? Försöker förstå det här på ett intellektuellt, ironiskt eller välvilligt sätt men går bet. Vad menar människan?
Ibland kan jag tänka att det är fantastiskt att mänskligheten lyckats nå 2000-talet...
...utan förbud mot mentolcig. & alvedon i livsmedelsbutikerna...
Det går väl lika bra med selleri...
...eller kolodialt silver då. Bra att den där gruppen finns så att jag inte lär eleverna fel om det här med kvinnlig anatomi och hur man ska bli gravid och hur man kan skydda sig...
Jooo...
Fy dig i sådana fall!
...och avsluta vad du påbörjat...
...på rätt sätt...
Tänk så bra med erfarna kvinnor...
Låter lite som att hon är på väg att säga: "Jag brukar gå till demensboendet här bredvid och öva på att göra ett bra första intryck"...
Då kanske en snygg gång är bra?
...kontroller...
Något säger mig att Netto inte blivit genuscertifierat...
Måste bar älska min granne i lägenheten ovanför - hennes fyraåriga tvillingar:
- killen: blå mössa med texten "BOY"
- tjejen: rosa mössa med texten "GIRL" grannen
Var inte utan att jag funderade på att ta en runda till förskolan senare under dagen för att se om personalen hade bytt mössor på barnen vid uteleken. Nä, det är en bra förskola - barn får vara barn och inte genustjosansvejsansöndras. Men annars...
...dröjer nog inte så länge innan skrikhönorna gör sig hörda...
(SvT)
Hoppla! kanske att de ska ta en funderare på om MENS ska vara prio ett till tio på agendan. Just saying...
För Sveriges nutid...
(Inzoomat)
...säger det en hel del om när det emellanåt kan vara fruktansvärt svårt att avgöra om en text är satir eller verklighet. Nu ÄR det där en satirsite - men det klart sjuka är det att det skulle kunna vara sant. Sen skrattar tokfeministrarna åt när folk inte kan se skillnaden. De kanske borde tänka på vad det egentligen innebär...
Handen upp den som vet...
...eller så använder ni glasspinnar liksom. "No hands up": varje elevs namn skrivs på glasspinnar och dessa dras sedan slumpvis om vem som ska svara på frågan. Syftet är att skapa en lärandemiljö där alla får chansen att svara.
"Det ska inte vara pinsamt att svara fel, vi är här för att lära och allas svar bidrar till gruppens lärande." säger hon i videon. Jo, jag förstår det och syftet är gott. Men jag är ganska säker på att vi som lärare är kapabla att skapa en sådan klassrumsmiljö utan glasspinnar...
Visst finns det de som svarar för mycket och visst behöver vissa komma över att det är svårt att tala. Men vi får inte glömma de som är introverta - tänk oron i magen när de ska sitta och hoppas att inte deras namn ska dras. Kanske att de vissa dar skippar skolan? Så jag anser att det är mycket viktigt att inte tvinga in dessa i situationer som kanske gör att de tappar skolmotivation. Med rätt miljö så kan man få dessa elever att blomstra också - och detta på deras egna villkor!
Fel miljö däremot - ja, det skrivs mycket om det nu för tiden. Det skrivs om kaos, kränkningar och ”total avsaknad av studiero”. De från andra länder som betraktar dessa skolor - de måste ju tro att vi är galna här uppe. Att vi alla har halkat på isen och slagit vårt huvud mycket hårt.
Disciplin och studiero i skolan ses numera ofta som skällsord eller utopi och där arbetsmarknaden i princip bara efterfrågar utbildat folk. Skolan är det ställe där klassresor kan ske - att kompensera de barn som fötts med sämre förutsättningar – ändå är det gång på gång just de som sviks när studieron är obefintlig. Det är en miljö som går igen i mycket - ett samhälle där vuxenvärlden går till reträtt och gängmentaliteten kommer in i dess ställe. "Djungelns lag"...
Om vi skulle se ett drömscenario:
----------------------------------------------------
Vi befinner oss i en vacker, välstädad lokal. Ventilationen är ljudlös och fungerar perfekt. Jag är trygg i vetskapen om att tekniken inte kommer att strula. Samtliga mobiler är avstängda, och de bärbara datorerna kommer endast att användas till skolarbete. Dagens första lektion kan börja.
Om någon av eleverna skulle tappa koncentrationen en stund, innebär det inga större problem. Läs- och skrivsvårigheter utgör inte heller några allvarliga hinder. Det finns nämligen fina hjälpmedel och flera specialpedagoger till hands.
Tonåren kan vara svåra, och det händer förstås att någon blir deprimerad eller känner sig ångestfylld. Men tack vare skolans välfungerande hälsoteam, med både kurator och psykolog på plats, så brukar även de som inte mår så bra ändå klara av att gå till skolan. Alla har dessutom föräldrar som har både tid och ork att stötta sina barn.
Vi har ett betygssystem som är väl genomtänkt, så ingen behöver känna sig stressad över hur det ska tolkas. För övrigt går inte skolan primärt ut på att bli bedömd och få betyg, utan på att lära sig nya saker och utvecklas som människa.
Det satsas på skolan! De extraresurser som kommunen delar ut äts inte heller upp av extrema lokalhyror. Skolan har råd att anställa administratörer, elevassistenter och andra yrkesgrupper som bidrar till den fina arbetsmiljön vi har.
Mitt eget arbete handlar huvudsakligen om undervisning och pedagogiska frågor. Jag har gott om tid att planera intresseväckande lektioner som aktiverar eleverna. Jag hinner också läsa och kommentera deras skriftliga arbeten i lugn och ro. Fortbildningen som erbjuds är givande och stärker mig i min yrkesutövning. På kvällar, helger och lov kan jag dock känna mig helt ledig. Då släpper jag tankarna på jobbet och ägnar mig åt trevliga fritidsaktiviteter.
Visst har jag ett ansvarsfullt yrke som kräver en lång utbildning, men så har jag också lön därefter. Jag kan utan problem betala tillbaka mina studieskulder, och jag är beredd att jobba det där lilla extra eftersom jag vet att jag får betalt för det.
Jag känner stort förtroende för rektorerna på skolan. De är inte i första hand anställda för att hålla budgeten i balans de ansvarar för skolans pedagogiska utveckling. Skolan ses inte som ett affärsområde och eleverna betraktas inte som kunder. Rektorerna visar alltid sin uppskattning när jag har gjort ett bra jobb. Och självklart ställer de sig på personalens sida om politikerna någon gång skulle glömma bort de löften som gavs inför valet.
Normalt sett förstår även politikerna att det i längden lönar sig att satsa ordentligt på ungdomarna och deras skolgång. Det är faktiskt så att hela samhället genomsyras av en positiv syn på skolan. Alla har insett hur viktig den är för att landet ska klara sig i konkurrensen med resten av världen.
Men, kanske några av er tänker. Det här är väl ändå inte en korrekt beskrivning av verkligheten? Nej, det är det förstås inte.
--------------------------------------------
(Expressen)
Lärare som älskar sitt yrke väljer att sluta för att det inte är hållbart längre. Men att fokusera på de verkliga problemen? Nej då, så det fortsätts att silas mygg istället för att koncentrera sig på kamelerna...
Det senast nu var att UV-säkra skolgårdar! Herre... bor vi i Australien kanske? Juni, juli, augusti gäller faktiskt eleverna...
Tre miljoner kronor satsar staten. Nära noll i en statsbudget. Men - och det är ett mycket stort Men! Väldigt många gårdar måste i så fall byggas om och då handlar det om många miljoner, i varje kommun. Nu säger jag inte att det inte är viktigt att få skydd mot cancer - det vet ni. Men kläder och hatt kan göra mycket för att skydda barnen. Och pengarna - till fler lärare kanske...
Men vi har alla amatörtyckare och förståsigpåare: "Jag har själv gått i skolan, så nog är jag insatt i skolan. Va! Finns inte flourtanten kvar? Har ni strukit lappskojs från skolmatsedeln? När försvann OBS-klasserna? Inte konstigt att skolan haltar."
Eller Nisse och Nisselina hemma runt köksbordet: "Hur ur svårt ska det vara? Slå näven i bordet och riv i till ynglen. Själv tränar jag 20 kids i fotboll tre gånger i veckan. Aldrig några problem. Nä, lite jävlar anamma, det är vad som behövs i skolan."
Någon som förundras att men den inställningen så vänds inte den nedåtgående trenden?
Ja, allt för ofta numera så blir det minst sagt tokigt...
...gäller inte så länge till. EU har ju fattat ett beslut om målsmans tillstånd för att kunna registrera konton på sociala medier. Själva åldersgränsen får varje medlemsland bestämma till någonstans mellan 13 och 16 år. Men beslutet att så ska ske är alltså redan taget. Känns inte som om man har tänkt varvet runt först...
Jag ser tre huvudproblem med beslutet. För det första (som jag skrev i hög standard) så kan nätet faktiskt vara det stöd ett utsatt barn vågar ta sig till. Det kan handla om mobbing från andra barn och det kan vara att de på något sätt utsätts av brott av vuxna (vålds- sex- psykiskt utsättande) - nätet är ofta det första ställe man vågar anförtro sig till någon i skydd av anonymiteten. Detta kan ge kraft att klara påfrestningarna och att våga ta det stora steget att anmäla. Detta anser jag vara huvudproblemet med det hela. Sen tillkommer också de stora problemen att man inte alls har tagit hänsyn till barns rättigheter samt att risken är stor att den önskade effekten blir kontraproduktiv och barnens utsatthet på nätet istället ökar.
Om vi tar barns rättigheter först så får vi ändå utgå från att direktivet är tänkt att skydda just barns rättigheter men det finns stor risk att de misslyckas. Det är en märklig och lite gammeldags barnsyn som ligger till grund för beslutet, där barn ses som extremt utsatta och samtidigt som potentiella förövare. Och det är självklart upp till var och en att ha en sådan syn på barn, men att beröva barn deras rättigheter att uttrycka sig, att umgås och att söka hjälp är inte en fråga om åsikter. Det handlar istället om mänskliga rättigheter och det är vårt ansvar, vi som inte längre är barn, att omsorgsfullt bevaka dessa.
Sen det här då med att barnens utsatthet riskerar att öka - ja vi har ju då det jag skrev som jag anser vara huvudproblem ett. Det här med att man inte har konsulterat experter på barns personliga säkerhet på nätet vid framtagandet av direktivet är direkt märkligt. Forskningen säger nämligen att barns trygghet kan motverkas av att vuxna övervakar eller begränsar barnens användande av exempelvis sociala medier. Om det i praktiken blir omöjligt för vissa barn att få tillstånd från en vuxen att skaffa ett konto, är risken stor att barnet ändå skaffar kontot, fast i hemlighet.
När barns internetanvändning går under jorden på det sättet blir de mer utsatta för potentiella faror. De för svårare att larma om något går fel och de har ingen vuxen att diskutera med. Till exempel finns det en risk att många barn inte vågar berätta för sina föräldrar om eventuella obehagligheter de råkar ut för i sociala medier – om de riskerar att bli straffade för att de använt plattformarna över huvud taget. Redan i dag ser vi att många barn låter bli att berätta om sitt liv online för att skydda sina föräldrar mot oro och av rädsla för att få sina liv på nätet begränsade genom olika förbud. Och då har vi skapat en större risk än om vi inte alls hade haft någon åldersgräns. Forskningen är alltså enig om att övervakning inte gör barn tryggare och att säkerhet på nätet handlar om något helt annat än förbud.
Om man som barn blir utestängd från sociala medier blir man inte bara utesluten från en stor del av hela tillvaron och den sociala samvaron, utan också utesluten från en stor del av vårt offentliga samhälle. Utestängda från kommunikation som en mängd skolor och myndigheter idag driver just i sociala medier. Är det någon som tycker att det är rimligt? Själv undrar jag också vad det kommer att skicka för signal till unga, om man nu ändå ger sig in i sociala medier - utan förälderns tillåtelse - anger att man är vuxen - och alltså lär sig att tidigt bryta mot lagen. Är det så vi vill lära våra unga? Att lagen, det är inte något man behöver ta på allvar. Lagen är till för att brytas. Om nu denna lag verkligen kommer att ha något att säga till om, vill säga, när man ställer den mot yttrandefriheten. För yttrandefriheten omfattar exempelvis i många fall bloggar i sociala medier, det är redan prövat i svensk domstol. Yttrandefriheten står inskriven i grundlagen och som gäller alla våra medborgare, självklart då även barnet. Och grundlagen, står över alla andra lagar i vår lagbok, även en uppdaterad PUL-lag, omskriven efter EU:s nya förordning. Frågan är om den här lagen ens är i enlighet med barnkonventionen? Men inom två år är Sverige bundet att införa detta. Jag tycker att ett första steg borde vara att tillsätta en utredning som ser över konsekvenserna för barn och unga så att vi kan få en lag som skyddar mot kommersiell exploatering av barns personuppgifter utan att det ökar risken för barn på andra sätt.
För att komma åt problemen krävs, i stället för förbud, ett långsiktigt och preventivt arbete kring värderingar och hur vi behandlar varandra, online och offline. Att trumma in att världen online också är verklig – på andra sidan skärmen sitter en människa. En av nycklarna är att föräldrar och barn pratar mer med varandra om livet på nätet. Det tryggaste för barn är att de har förtroende för någon vuxen i sin omgivning och att de får stöd att utveckla strategier så att de kan navigera och skydda sig mot faror. Vi behöver alltså inte övervaka och begränsa, utan istället bli bättre på att prata med barnen om nätet, livet, konflikter och faror.
De flesta föräldrar frågar sina barn vad de gjort i skolan eller vart de ska när de går ut genom dörren hemma. Men få frågar var deras barn befinner sig varje dag på nätet. En Demoskopundersökning med tusen föräldrar som ett telebolag gjorde i höstas förra året visar att nästan alla föräldrar tror att de har stor eller mycket stor koll på sina barns vardag online. Men en jämförelse med barnens verkliga användande visar en annan bild. Många föräldrar har till exempel väldigt låg kunskap om flera av de populäraste sociala nätverken bland unga. Bara var tredje förälder känner till exempel till Kik, endast var tionde vet vad Ask.fm är och inte ens fyra av tio känner till Snapchat. Fyra av tio föräldrar pratar aldrig eller sällan med barnen om deras liv online, hälften ser inget behov.
Nätet är en fantastisk plats som innebär många möjligheter, inte minst för barn och unga. Man behöver inte vara datatekniker för att som förälder prata med sina barn om vad som händer på nätet. Det räcker långt att bara vara intresserad och fråga vad som händer, precis som vi gör när det gäller skolan eller fotbollsmatchen. Då nätet nu är så stor del av många barns vardag så borde det vara lika naturligt att höra sig för om detta. Sen att när det gäller tretton- till sextonåringar att svaret ofta blir ett "bra" vad det än gäller. Det enda positiva med lagen skulle väl vara att vuxna blir mer tvungna att sätta sig in i de olika sociala mediekanalerna. Att det blir en större diskussion om nätetikett. Men i övrigt ger jag tummen ner till denna lag!
Visst förstår jag syftet att man vill skydda barn från näthatet. Och det är givetvis ett bra syfte. Men jag tror som sagt var inte att det här är rätt väg att gå. När vi ändå är inne på det här med nätetikett så bör vi vuxna banne mig lära oss att föregå med gott exempel. Klassiska "barn gör inte som vi säger utan barn för som vi gör" är faktiskt en mycket bra parameter att utgå ifrån.
Jag ser så mycket skärmdumpar från tweets, fb, artiklar mm där personer som jag anser ofta har en god ton på nätet faktiskt skriver ganska misskrediterande saker om denna person. Inte hat eller hot - men ändå inte direkt trevliga saker. Varför inte tilltala personen direkt eller på något sätt göra personen uppmärksam på att man inte är nöjd med beteendet om man nu vill få till ett bättre samtalsklimat på nätet? För som det är nu så når ju orden i stort sett bara de som tycker lika - är det bara ryggdunkar och delningar man är ute efter? Det här är något som jag ser i hela den politiska skalan: från vänster till höger och alltså från personer som jag ofta anser vara förnuftiga. Här skulle vara en bra start att få till ett bättre samtalsklimat på nätet.
Om vi då går vidare till det som då är hat och hot så var det i SvD: inför nya straff för näthat Vem ska bestämma vad som är "kränkande"? Är det exempelvis kränkande för den utpekade att publicera uppgifter om maktmissbruk?
Jag tycker det är bra att man försöker komma tillrätta med avarterna på nätet. Vissa kränkningar som spridande av nakenbilder och sjukjournaler har jag ingen som helst problem att det skärps och både straffrättsligt och för skadestånd. Sverige har onekligen haft ett alldeles otillräckligt skydd mot då spridning av nakenfilmer. Men jag ryggar tillbaka direkt när man börjar gräva i hatträsket. Visst mycket hat är väldigt otäckt, men oftast borde det otäckaste bedömas som hot. Däremot har betydelsen av hat ändrats till något mycket bredare, och är man inte tydlig med vad som avses sätts högre värden på spel. En del av resonemanget ligger på ett sluttande plan. Nu är det varken utredningen eller lagstiftarna som kommer att sköta tolkningen utan domare och politiskt tillsatta nämndemän.
Och den politiska agendan utgår ju allt som oftast från ett feministiskt perspektiv. Alltid är det kvinnan som är den utsatta som ska räddas. Kollar man till exempel på Aftonblaskan så publicerade de för inte så länge sedan en undersökning om näthat där det då framkom att kvinnor är mest utsatta. Nu ska självklart allt hot och otäckt hat - oaktat kön - stävjas enligt mig. Jag är dock inte riktigt beredd i att fullt ut tro på Aftonblaskans resultat - jag tror isället att vi inte alls skiljer oss så mycket från Amerika: "Men more likely to be harassed online; women more likely to be upset by it" (pewresearch)
Om vi återgår till förslaget om nya straff för näthat så kan vi se att i detaljerna så gömmer sig djävulen. Jag hoppas verkligen att utredningens förslag genomlyses noggrant ur alla relevanta synvinklar och då framför allt i ljuset av yttrandefriheten.
”Integritetskänsliga uppgifter och bilder” – vem ska avgöra vad som är en integritetskänslig uppgift? Jo, antagligen en domstol förstås. Men hur ser den praxis ut som kommer att uppstå? Finns det verkligen inga risker med att ha ett så godtyckligt begrepp i en lagtext? Det som är integritetskränkande för mig behöver inte vara integritetskränkande för någon annan. Domstolar genom tiderna har inte alltid varit och kommer inte nödvändigtvis i framtiden heller att vara fria från politiskt inflytande. Stora skillnader i ”värdegrunder” finns redan mellan olika befolkningsgrupper.
”Andra nedsättande uppgifter som skadar anseendet”? Jag har läst otaliga artiklar där gruppen män generaliseras över och där man hackar på män och manlighet på de mest fantasifulla sätt. Och dessa får av media och politiker passera som okej - men skulle det stå motsatsen som jag skrev i if I were a girl så skulle det direkt bli ett stort medialt påslag. Är det verkligen så konstigt att alla dessa misandriska texter väcker reaktioner? Nej, det tycker inte jag att det är. Vad som uppfattas som en liten mediaelit på Södermalm ger sig på den långt ifrån homogena gruppen män dag ut och dag in, gör karriär på denna ”feminism” och på bekostnad av alla män och särskilt de som knappast glider fram på några räkmackor genom livet. Självklart skapar detta känslor. Och självklart finns det rötägg runt om i landet som inte kan hantera dessa och går för långt i sina reaktioner. (Och självklart finns det människor som beter sig svinigt oavsett provokation eller inte).
Tittar vi på rapporten som helhet så bygger den på ideologi och påståenden snarare än på empiri och fakta. Exempelvis upprepas påståendet att det framförallt är ”marginaliserade män” som ägnar sig åt näthat, trots att detta snarast är en misstanke än en statistiskt säkerställd sanning. Det är en rapport som går stick i stäv med att värna demokrati och yttrandefrihet. Den är ett uttryck för ett åsiktsförtryck som är skrämmande.
Jag önskar att förslaget får en neutral och objektiv bedömning, fri från politiska, dagspolitiska och ekonomiska hänsynstaganden och jag önskar att sådan objektivitet och neutralitet fortfarande finns i dagens postmoderna Sverige. Och jag önskar att de misskötsamma delarna av etablerad media tar sitt ansvar för ett gott samtalsklimat och att mediekonsumenter slutar göda de ”starka känslorna”. Annars kommer vi att ha en social mediavärld med artiklar, bloggar, facebooksinlägg etc etc där det blir stört omöjligt att skriva en endaste text om utgångsläget ska vara ett diffust kränkthetsbegrepp som kan innefatta nästan vad som helst.
För att inte följa den stora massan...
Haverist?
Haveri...
De flesta tweets gör sig bäst i realtid - som nyhetstjänts gör det sig klart meningslöst annars. Jag älskar mitt twitterflöde. Med det liiiiillllllaaaa flöde som jag följer med sina tweets och retweets är det ett underbart stilla flöde av tankar. Så för den idiotin - bara:
Emojis är talande...
Skriftspråksutvecklingen har verkligen gått framåt, eller?
...kanske inte så stor skillnad för oss dock...
Konsten är dock mer talande...
"Ace Frehley och Gene Simmons Afskedade Bandets Förstha Batterist Glynwr Zabbot ety The Fann Honom Någhot Extrem." (@Muralgranskaren)
Kanske säger något om min framtid...
Ja - ni vet väl vad som kommer ur min mun? Avenged Sevenfold naturligtvis Hellfest...
Söndagsfrukost: äppelpannkakor på havremjöl och givetvis med kanel i
Föregående inlägg: hög standard...
Nästa inlägg: hymn for the weekend...
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar