...till Felia...
Trodde ni liksom jag att följetången var över igår...
Nej då, idag fick jag tre brev. TRE! Där berättade de vilka avgifter det skulle vara och att det var tre månaders uppsägningstid. Hallå! Det var gratis prova på och ingen bindningstid och ingen uppsägningstid - jag var väldigt noggrann att kontrollera allt detta med konsulten som var ute innan jag skrev på. Så ny telefonkö idag... och ny person att prata med... som inte kan hjälpa mig... ny telefonkö... Snälla Felia se till att er personal kan göra mer än en sak... Något gick väldigt snett när de kläcktes ut ur Feliaskolan...

Och självklart kunde inte den här personen se till att jag fick säga upp det idag eftersom det startar först imorgon. Det kan jag köpa - men kan man då inte ha ett system som gör att man kan lägga in uppsägningen från och med imorgon. Nej då, här ska vi få sitta i telefonkö imorgon igen. Kommunikationsbolag... Jo, jag tackar. De vet att få folk att plocka upp luren... Aldrig i livet! Beställningen - den får ni makulera. Då ville hon ha tillbaka TV-boxen! Inte, sa jag, för det är den jag skulle ha fått för två år sedan...
Så det blir inget test av deras vackra fibernät... Inte såå ledsen över det. Fingers crossed och tummar som hålls hårt att vi nu har tråkats klart av Felia...
Så då har vi skrivit av oss ilskan. Tack söta lilla blogg för att du finns :-)

Så vi ska snart fortsätta att berätta om min dag, nu när jag har lugnat ner mig

Så där ja, nu känns det ännu bättre. Kaffe gör underverk :-)
Okej - när jag gick ner för att ta bussen på morgonen så regnade det ganska rejält. Men det är ju bara vatten. Den värst blåsten hade i alla fall hittat en annan väg över vårt avlånga land så att ha paraply gick utmärkt. Bra så - men jag var ju inte ensam om att ha paraply. När folk hamnar under ett paraply så verkar de tappa all verklighetsuppfattning. Nej då, jag tar inte alls större plats nu...
Nu slapp jag i och för sig dem. Men väl på bussen så höll jag på att bli av med ögonen, inte en gång - utan två gånger! Hur kan man glömma att man har en enmetersmojäng i handen när man går omkring? Svängrummet är ju så stort på bussarna också... Paraplykörkort - det vore kanske något...

...och det ska bäras väl synligt i en plastficka ;-)
Självklart så hamnar jag bredvid gubben som luktar...
Han luktar, han luktar... sorry - kan inte sätta ord på det. Men det luktar inte gott i alla fall. Det är inte som så att han luktar smuts (en sådan stinkbomb som aldrig tvättar sig) och det är inte åt andra hållet heller med för mycket parfym. Vet inte om det kan vara någon gammaldags typ av malmedel eller liknande... Oftast när det gäller lukter så blir näsan lätt uttröttad och efter ett tag så klingar stanken bort. Men den här - den retar min näsa och det känns bara mer och mer och mer. Dessutom så tog han upp halva mitt säte också genom att lösa sudoku... tydligen måste man ha armbågen rakt ut när man gör det. Kanske var därför jag tröttnade...
Visst låter det som en alldeles förträfflig start på dagen? Visst är det så att man ibland har känslan av att allt bara är motvind?

Tack och lov att det blev bättre (Felia undantaget). Benträningen gick bra. Man vet att man har sina rutiner när man kommer till gymmet och unga killen säger Va? En tisdag? ;-)
Här har vi städat, alltid min inte-favoritsysselsättning. Skrivbordet är ju en historia för sig. Lite kul när man då finner följande bild...

...så en sådan skulle jag vilja ha :-)
Städat och fint - visst är det kul att höra om städning. Not! Det är nog till och med roligare att städa än att höra om städning...
Så... Här är det dags för fruktstund...både virtuell...

...och verklig... :-P
...och sen ska jag fortsätta läsa herr Carlssons "Från idé till succé". Kan verkligen rekommendera den. Inspirerande och ett språk som tilltalar mig. Det talas bland annat om protoner och att saker kan gå knas.  :-)
Ja, då kan ni ju förstå att jag känner mig som hemma...