(Avenged Sevenfold: Dear God)

Tja vad ska man säga när tröttmössan är på? Egentligen är det som det ska vara dagen efter ett samtal. För det betyder ju att vi har tagit oss in bra i den där hjärnan som tillhör mig. Ett tydligt tecken på att tröttmössan kommer är att jag vill bevisa för mig själv att hjärnan fungerar visst - diverse mattetester bevisar då detta (Acar naturligtvis dem alla)... Kommer på mig själv med detta då jag vet att min mattehjärna fungerar per automatik. Tokbeteende! Förlåt - destruktiva beteende. Rätt terminologi så att det inte låter som att jag tar min hälsa med en klackspark och får folk att tänka på Toker i de sju dvärgarna...

Och jag kan lova att det här är ingenting jag tycker är det minsta roligt alls. Men att vara wacko och få dårpippi... jo, jag hör hur det låter. Och när jag tänker efter så är det en säkerhetesreflex i mig själv - inte att klacka bort det, men att lätta upp det lite grann. Så ni ser att vi har rörde runt i skallen på mig igår. En sak är dock märklig - hur mycket jag än kan prata med min behandlare om så finns det en sak där det låser sig. Jag kan ju för tusan diskutera det som en bit av kaka med mina elever. Men när det kommer till mig själv när jag sitter där... Ja, ja det ska väl finnas tillfällen när även jag saknar ord...

Ord finns det ju annars gott om här. Via datorn, på papper, ur min mun, dialoger och monologer med mig själv in huvudet. Erkänner: ett rikt inre liv - det har jag. Idag har mycket av mina tankar snurrar runt det här med abort och samvetsfrihet. Debatten som har förts på media har varit mer än lovligt imbecill. Och än mer om man faktiskt kollar i abortlagen (som infördes 1974)”Beträffande fördelningen av arbetsuppgifterna bör beaktas att … och man bör, som departementschefen framhåller, inom sjukvården liksom inom arbetslivet i övrigt ta hänsyn till de anställdas intressen och förutsättningar i olika avseenden. Mot denna bakgrund förutsätter utskottet att läkare och annan sjukvårdspersonal, som av etiska eller religiösa skäl har svårt att acceptera abortingrepp, skall slippa delta i verksamhet härmed, varför någon författningsmässig reglering av frågan inte är påkallad”.

Man kan faktiskt tycka att de som gapat sig hesa om att det inte går för sig ska bli lite generade åtminstone. Man kan ju tycka att som politiker eller politisk skribent ska man ha koll på lagen... Personligen tycker jag inte att lagen är bra - men diskussionen som förs måste åtminstone föras utefter vad som står i lagen och då kunna diskutera den och dess lämplighet. Att vara barnmorska - att vilja hjälpa barn till världen... Men i en barnmorskas uppgifter ingår det även att avsluta ett fosters liv. Vissa saker ingår i kittet och i yrket man väljer - take it or leave it liksom...

Det här med samvetsfrihet vid abort - vid vilka situationer gäller det? Vid våldtäkt? När undersökningar visar att barnet inte kommer att leva utanför moderns kropp? Vid fara för moderns liv? Ja, jag vet att jag hårddrar situationerna - men ska bestämmer när samvetsfriheten gäller? Är det upp till var och en av barnmorskornas moraliska kompass? Känns väldigt patientosäkert... Eller ta på en mindre ort där det kanske bara finns en eller två barnmorskor. Att då som rådvill mötas av detta tror jag inte kan vara bra för en som behöver handfast hjälp och råd. Möjligtvis att det skulle kunna fungera på ett stort sjukhus där man skulle kunna skräddarsy uppgifter så att vi kanske inte går miste om en alldeles fantastisk barnmorska som då kan få ägna sig åt preventivrådgivning och att ta hand om glada förväntansfulla mammor. Jag vet inte - det är en svår etisk fråga. Men enligt mig så ska man som patient i den situationen kunna få känna sig trygg och bli omhändertagen. Att man kan få råd och stöd - utan någon som helst fördömande. Så vad än lagen säger så anser jag att patientens välmående måste komma i första hand.

Och det vi måste ha i huvudet också att debatten INTE har med kvinnors rätt till abort att göra. Den rätten har vi redan fram till en viss tidpunkt och den kan man svårligen ta ifrån oss. Som kvinna har vi dessutom bestämmanderätt över vår egen kropp så vi behöver inte ens ta hänsyn till vad fadern tycker och tänker. Tidsgränsdiskussionen försvåras numera med att åldern på för tidigt födda hela tiden flyttas och att det vid aborter har förekommit foster som levt ett tag i skålen. Jag förstår verkligen det svåra i det. Men aborträtten är vår. Att det finns de som tar alltför lättvindigt på det här med abort och i det närmaste använder det som en tankebackup istället för preventivmedel ska inte få påverka aborträtten. Det är en annan diskussion som måste föras. Likväl att personer som råkat ut för det hemska som missfall mår riktigt illa så fort abort förs på tal. DET har jag all förståelse för. Och de har också rätt att uttrycka sin åsikt. Så om det istället för att läsas in vad den andra inte säger och rikta anklagelser mot varandra kanske det istället kan komma dit hän att lyssna in varandra. Allt för att det faktiskt ska kunna föras en diskussion - UTAN att någonstans på den vägen skuldbelägga den som överväger abort. För mig är det av högsta vikt. Och att faktiskt inte i diskussionen mixa ihop frågan om samvetsfrihet med aborträtten som det är nu. En mer än lovligt förenklad diskussion där man inte skiljer mellan äpplen och päron...

-----------------------------------------------------------------------------

Fruktsallad - fruktstund... Jo, det är sen gammalt att det är jag det. Döm av min förvåning när jag överhörde en som pratade i telefon om detta ämne: "Detta ständiga tjatande om att äta ”frukt och grönt”, hur bra är det egentligen? Är det verkligen bra att råda folk till att äta mer frukt då det innehåller så mycket fruktos och dessutom ofta är besprutad? Är det någon mening med att köpa om det inte är ekologiskt som dessutom kostar skjortan? Kan det inte vara en god idé att ta ett extra tillskott av vitaminer istället?"

Den farliga frukten som hoppar upp och biter en i näsan... Det korta svaret är JA, det ÄR bra att äta frukt och grönt oavsett om det är ekologiskt eller inte. Och NEJ, det är inte samma sak att bara ta extra tillskott i stället...

I sann fruktstundsanda kan jag ju inte låta bli det långa svaret: Det finns många goda skäl till att äta en kost med ett rikligt innehåll av både frukt och grönsaker. Det finns mängder av studier som kopplar en hög konsumtion av dessa till ökad hälsa och ett ökat välmående på många olika sätt samt minskad risk för depression, olika former av cancer, hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ-2 och övervikt.

Och jodå frukt innehåller fruktos och en kost rik på fruktos är inte direkt det bästa för vår hälsa. Men observera att det då inte handlar om att vi äter för mycket frukt utan om att vi helt enkelt äter för mycket produkter som innehåller socker (sackaros = lika delar glukos som fruktos) och produkter som innehåller ren fruktos eller fruktossirap. Detta hittar vi i varor som söta frukostflingor, fruktyoghurt, godis, kakor, sylt, läsk, glass och annat liknande. De studier som visar att fruktos är skadlig för oss är baserade på konsumtion av fruktos, inte på konsumtion av frukt. När vi äter frukt och grönsaker får vi i oss så mycket annat som är bra, som vitaminer, mineraler, antioxidanter, fibrer och en hel del vätska.

För att få i oss för mycket fruktos via frukt krävs det att vi äter galet mycket. Ja, så pass galet mycket att det är mer än vad jag äter av frukt och grönt. Och jag kan lova er att då får man jobba... Att anse att fruktätandet är skadligt för vikten och hälsan är att sila mygg och svälja kameler.

Så var det då det där med ekologiskt kontra konventionellt odlat. Det finns faktiskt inte några direkta studier som visar att ekologiskt producerade livsmedel innehåller mer näring i någon betydande mängd. Men vill man värna om miljön och dem som arbetar med odlingarna är ekologiskt ett bra val. Ekologiskt producerade livsmedel innehåller färre spår av bekämpningsmedel och kan även därför vara ett bra val. Men måste man välja ekologiskt odlade frukt och grönsaker för att det ska vara någon nytta? Nedanstående är saxat från livsmedelsverket: 

”Genom maten får vi i oss mycket små mängder av bekämpningsmedel. Frukt och grönsaker bidrar mest till exponeringen, men även om man äter den mängd som Livsmedelsverket rekommenderar får man inte i sig så mycket rester att det innebär någon risk för hälsan på lång sikt. Det gäller också när man tittar på hur mycket vi får i oss av olika bekämpningsmedel från all mat vi äter. Till exempel skulle ett barn behöva äta tiotals kilon med äpplen varje dag för att få i sig den mängd bekämpningsmedel som kan ge negativa hälsoeffekter på lång sikt.”

Ekologiskt är bra men det viktigaste är trots allt att vi äter rikligt med frukt och grönsaker oavsett hur de är odlade. Är det då skillnad på att få i sig näringsämnena genom kosten eller via tillskott? Tillskott bör vara just tillskott och inte någon ursäkt för att äta en ensidig kost med lågt innehåll av frukt och grönsaker. Personer som äter mycket frukt och grönsaker löper lägre risk att drabbas av olika sjukdomar. Det finns kort sagt inga som helst skäl till att omvärdera det återkommande rådet att äta rikligt med frukt och grönsaker. Nej, det gör oss varken feta eller sjuka. Avsaknaden av dem gör det dock...

Likaså avsaknaden av fetter... Kroppen behöver fett för att kunna lagra de fettlösliga vitaminerna och hormonerna. Nötter och mandlar är rika på fett och nyttiga - med tanke på att vår minister kunde tänka sig en fettskatt som jag skrev om här: This could be heaven or this could be hell hur har han tänkt sig med dessa produkter. Eller ta ägg där äggulan... I och för sig det kanske kan passa mig för jag kan ju med de ägg jag inte använder i bakning och pannkakor etc säga men jag ska inte äta gulan (den konsistensen - burr) så jag tänker inte betala den fettskatten...

Som jag skrev så anser jag inte det vara rätt väg att gå. Det måste slutas upp med pekpinnande och skuldbeläggande över folks matvanor. Enligt mig så är uppmuntran att få folk att röra på sig och morötter för att få dem att äta nyttigare en bättre väg att välja. Men som sagt - det är min uppfattning - och jag är medveten om att den inte kan passa alla. Men numera så finns det ju så många som säger sig veta bäst för alla. Som till exempel en krönikör som i stort sett drog alla över en kam med "det är bara att ut och röra på er"... Visst, det finns dem detta stämmer överens med - men långt ifrån alla. Lösningarna är mer komplexa och individuella än så. För många är det svårt att se att någon annans verklighet innehåller något annat än sin egen verklighet. Att man därför utgår från sin egen erfarenhet och verklighet och projicerar över den på alla andra. Likväl som åt andra hållet när jag läste en person som kallade alla som valde bort för fet och socker för anorektiker... Jo, det kan ju vara bra att veta lite om olika ätstörningar och att orsaken till att personer väljer bort vissa livsmedel är individuell och behöver inte alls ha något som helst med en sjukdom att göra. Eller hon som ifrågasätter om tidigare elitidrottare kan bli bra tränare för lunkmotionärer - fast hon börjar med att säga att hon mött sådana av både den bra och den dåliga sorten. Någonstans får hon det att de som tidigare varit idrottare på elitnivå kanske pushar sina adepter så hårt att det leder till ortorexi. Men den typen av retorik ska då en som är ett mattegeni kunna undervisa en mattenovis... Visst texten hade sina poänger. Men med tanke på att hon har en hel blogg att utveckla sig på så tycker jag gott och väl hon kunde kostat på sig några ord till. Som att det faktiskt är viktigt att ha en bakgrundsförutsättning och kunna det man ska undervisa om, att man har en utbildning anpassad för det syftet och att man som person är lämpad för den här typen av undervisning. Hade hon haft med något liknande så hade det varit en äkta disclaimer. Men återigen - som i det mesta i vårt samhälle - är det den egna verkligheten som projiceras över på alla andra.

Att man då har svårt att se att någon annans uppfattning inte stämmer överens med ens egen för att man då har en annan verklighet. Okej, det ska erkännas att det finns de som har problem med verklighetsuppfattningen - men det ska vi inte blanda in i det här. För ingen annan än jag kan faktiskt avgöra vad som är min verklighet. Och det för oss in på gårdagens absolut bästa text. Direkt när jag läste så tänkte jag på min cybertwin  som jag då inte har mött IRL än. Även om det är något vi ska råda bot på. Men läs för det är så fint skrivet. Jag instämmer i varje ord som Sara skriver i den stretchade verkligheten  om de 140 tecknens förlovade land där jag är alltifrån allvarlig till rena tramsmajan. Allt är ju jag - även om man utelämnar en massa. Men som Sara skriver: 

"våra sociala medier. De är små glassplitter av våra själar. De visar bara mikroskåpiska bilder av vad vi är och hur vi tänker. Ensidigt.

Sen ibland så är det någon eller några som är skarpsinniga nog att läsa mellan raderna som knappt ens existerar. När man talar samma språk, använder samma lingvistik, samma versmått.

Det är faktiskt magiskt. När vi träffas så och hur kontakt kan uppstå med människor från långt borta som ändå känns nära. Hur det bildas virtuella band till folk man kanske aldrig ens sett en bild på.

Mitt liv har sedan så många år bestått av virtuella band som knyts, blandat med band i verkligheten att jag idag ser många nätbaserade kontakter lika reellt som folk jag känt länge i verkligheten. Inte många, men några få känner jag står mig nära, i tanken. De förstår mig och jag förstår dem. Och det behöver inte vara svårare än så. En förståelse för varandra. En ödmjukhet inför varandra och en nick i samklang över något man båda förstår.

Precis som vänskap i vår “verklighet”. Det begrepp jag är som allra tröttast på. Vem bestämmer vilken verklighet som är verklig. Är det inte verkligt att jag sitter och skriver, är det inte verkligt för att en kontakt har uppstått via ord och tanke istället för ögonkontakt och handslag?

Men du kan ju bli lurad av folk som utger sig för att vara någon de inte är.

Hjärtat, det gör folk ute i “verkligheten” varje dag."

Sara

Min verklighet klockan 03:30 i morse...

En sol som börjar sin kamp för att överlista natten - Battle Born...

En kamp - min verklighet - ja, varje dag...