down in a hole...
Det är alltså i den situationen vi befinner oss idag. Jag skulle innerligen önska att vi inte befann oss i det läget. Men nu gör vi det så då måste övriga lyssna till folket och svälja det så kallade sura äpplet. Att inte göra det är att visa noll respekt för de 13% som lade sin röst där. Alltså mer än C o Fp tillsammans... För att inte då tala om de backande gröna som sitter med och styr landet... Vi kan inte ha ett parti som ingen vill prata med. Det får ALLA sorters proteströster 2018. Räcker 20%? Jag vet faktiskt inte. Att lyssna och föra samtal och förhandlingar med dem ger Sverige ett bättre utgångsläge. Någonstans måste man kunna mötas - att ge möjlighet att påverka i positiv riktning samtidigt som vi kanske kan få upp alla kort på bordet. Att samtala och förhandla är inte samma sak som att samarbeta med dem!
Den stora frågan är naturligtvis den om migrationen. Jag som anser mig vara i mitten någonstans och ganska så liberal... Borde jag inte då vara för stor invandring, ökad lönespridningen och rörelsefrihet? Jo, det kan man tycka. Och rent principiellt är jag för rörelsefrihet. Skatter - ja, men inte världens högsta skattetryck och de skatterna måste det sluta slösas med - utan de ska gå till rätt saker som skola, vård och omsorg. Jag tror ni märker hur mycket i mitten jag befinner mig och ändå så har jag genom att tillförskansat mig kunskap fått ett uppvaknande i migrationsfrågan. Om den har jag skrivit om innan - här: en elefant balanserade
Det som är viktigt här är att om idén att rörelsefriheten förknippas med dåliga konsekvenser, så kommer det spela liten roll om dessa konsekvenser beror på rörelsefriheten eller på något helt annat. De djupare sambanden är det få som ser, även när det finns mitt framför ögonen på oss. Folk är för emotionellt investerade i sina favoritförklaringsmodeller - för fästa vid feltolkningen av "dignity" som allas lika värde vilket leder till att säga något som helst negativt om massinvandring betraktas som rasistiskt och ont. Och i detta godhetslagets sekt är det den modellen som råder, därför kan inte den springande punkten omprövas. För saken är den att om vi har massinvandring (som prognoserna säger) samtidigt som vi kommer att uppleva kollapsen av den välfärdsstat som de flesta svenskar, vågar jag påstå, värderar mycket högt och inte vill ge helt avkall på.
Om stor invandring leder till olyckliga konsekvenser för de flesta människor, så att detta inte längre förknippas med godhet, utan med ondska. Då kommer det inte att spela någon roll om välfärdsstaten ändå hade kollapsat därför att den bygger på premisser som gör den långsiktigt ekonomiskt omöjlig. Det sambandet är det få som förstår. Redan nu har vi socialt stora påfrestningar ute i vårt samhälle av olika slag. Två tydliga exempel är skola och vård. Skolan vet vi har stora problem att klara av sitt uppdrag att ge alla barn en bra utbildning. Men ett ökat tryck på skolorna med ett ökat elevantal, vissa med mycket knappa förkunskaper, är ett än mer fallande skolsystem svårt att undvika. I många kommuner går vården på knäna och räcker inte till till de som nu bor i kommunen. Hur ska de klara av en ytterligare påfrestning? Jag har inga svar på det - men diskussionen måste upp. Vill ni ha riktigt tydliga analyser av vad en obegränsad invandring kommer leda till råder jag er att gå in på ledarsidorna.se och läsa de olika inläggen av - i mitt tycke - Sveriges klokaste sosse.
Som jag skrev så har jag inga klara svar. Det jag däremot är helt säker på att diskussionen om den stora elefanten - migrationsfrågan - måste in i rummet och tillåtas att ta plats. En nyanserad debatt där man lyssnar på varandra och väger fördelar mot nackdelar osv och att man tar del av rapporter som gjorts. Dessa rapporter måste vara helt ärliga och inte skönmåla eller svartmåla situationen - utan klara raka siffror som kan tolkas av ekonomiproffs. Har vi ingen hederlighet i debatter och utredningar så kommer förtroendet för styret och kunskaparna att undergrävas - droppen som urholkar stenen.
Och öppna kort mot folket! För att hänga med i diskussionerna behöver vi ju ordkunskap, sedan tidigare har vi - läs här - nu kommer fortsättningen:
--------------------------------------------------------------------------
Euryfobi (fr grek eury=bred) Rädsla för åsikter som går utanför/hotar bredda åsiktskorridoren.
Euversion (fr grek eu=gott) avsky för sådant som uppenbarligen är av godo (t ex att människor som vill döda oss ska nekas inresa, ovillkorligt medborgarskap och försörjning).
Paleface: Att på maskerad el i ngt annat sammanhang, oavsett syfte, klä ut sig till en vit person. El att rita en teckning, göra en pärlplatta el baka en kaka som eventuellt kan liknas vid en vit person. Kränkande.
Kulturpragmatism: Se till det faktiskt tolkningsbara för varje kultur - vid varje unikt tillfälle. Kan vara neg el pos beroende på vem det används mot först.
Kulturvolatilism: Åsikten att en del kulturyttringar är sämre/bättre än andra. Förkastligt.
Skolkningsföreträde: Om en diskussionspartner är tillräckligt enfaldig har man rätt att gå därifrån. Rimligt.
Cyklomani: Benägenhet att älta motbevisade argument om och om igen. Fast de är motbevisade. Om och om igen. Och igen.
Ohlyfori: Obegriplig acceptans el t.o.m. lycka över uppenbara osmakligheter (t.ex. f.d. vänsterledares synpunkter om bröstpumpar el valfritt citat om kommunistdiktaturer). Imbecillt men sorgligt underdiagnosticerad.
Kommudysfori: Obegriplig sorg över något otvetydigt gott (t.ex. nuv. vänsterledares tårar vid Berlinmurens fall). Obegripligt underdiagnosticerad.
Ambikulturell multirelativism: oavsett var och vem jag är och i vilket sammanhang jag befinner mig så vet jag inte vad jag talar om. Vilket inte hindrar mig att uttala mig ändå.
Lex Auto: Upplevelsen att det jag tycker/är är det enda rätta som alla andra måste efterlikna för att inte förtjäna likvidering, oavsett motbevisning.
Multimeteroism: (fr grek metero=mått) Att bedöma människor, handlingar el företeelser efter olika måttstockar.
Strukturell rasism = Två rasister (se tidigare inlägg) på samma planet samtidigt.
Hön = Uttryck som indikerar likgiltighet beträffande huruvida ägget är värpt av tupp eller höna.
Kognitionsekonomi: synbar nödvändighet hos somliga att hushålla med de intellektuella resurserna. I vilket syfte är oklart.
Kromorejektion: förnekande av förekomsten av pigment. Yttrar sig ofta i avsky mot alla indikationer på att det finns.
Partiell miljöglobalism: Åsikten att det som bör gälla alla andra (hälla gråvatten i Östersjön, veckopendla till Finland med flyg) inte gäller mig.
Selektiv klimateroticism: Samma som ovan.
Interglobal struktursektionalism: Kan användas om precis vad som helst som är dumt.
Multidystym diskurskonstans: tröttsamt ältande.
Kolonialimperialistiskt anarchogenus = man (möjligen endast ond CISman)
Samvetsrelativism= Du kan göra vad du vill, bara du skänker en hundring till Amnesty och valfri panda.
---------------------------------------------------------------------------------------------
(en mensans betraktelser)
Vi har alla kunnat märka en stigande panik för både rädslan att tappa makten och för den omtalade elefanten...
På Sveriges Pravda en räddaktör
så orolig att hamna utanför
Om ansvar hon har fått noja
sannerligen en riktig papegoja
- Ta ansvar! Ta ansvar! Jag vill ha jullov!
Önskansvärt hade väl varit om S hade haft en "plan" innan valdagen för budget och samarbete? Kanske därför situationen är som den är? Ingenting vi kan göra något åt nu. Men hur gick det då - får hon något jullov? Nope...
SD-yxan över rödgrön budget föll
Så nu väntar - ja, vadå
kanske en regering som får gå...

Föregående inlägg: people are strange...
Nästa inlägg: the bleeding...
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar