...på nedgång... What has happened? Från att ha varit en utbildningsinstitution där lärare överförde kunskap till nästa generation till att ha blivit en plats där barn i huvudsak ska ha trevligt och formas till goda medborgare. Vår utbildningsminister anser till exempel att de viktigaste utmaningarna för att lyfta skolan, är att göra den mer lustfylld och att eleverna oftare skall få vara med och bestämma. Något som i realiteten knappast leder till bättre skolresultat. Tvärtom måste dagens unga fås att förstå att allt inte är lustfyllt. Att man i bland måste kämpa för att lära sig, men att det kommer att kännas desto bättre när gångertabellen väl sitter.

Skolans ansvar att förmedla kunskap förminskas allt mer. Flera av de uppgifter och det ansvar som traditionellt varit föräldrarnas har numera vältrats över på skolan. Den tid som tidigare uteslutande ägnades åt saker som matematik, läsning och naturkunskap, skall i dag även ha plats för livskunskap och annat icke-vetenskapligt trams som inte finns med i läroplanen. För att inte glömma allt genustjosansvejsan...

Missförstå mig inte nu - visst har vi del i barnens uppfostran. Har vi dem så många timmar i veckan är det en självklar del. Men det måste ske tillsammans med föräldrarna - som idag mångt och mycket är generation curl som ska göra sina barns tillvaro så smidig som möjligt. Som om livet är som att alltid glida omkring på en räkmacka...

Att glida in på en räkmacka är nästan vad det är att komma in på lärarhögskolan... Som jag skrev ovan så går det 0,9 sökande per plats - och nu presenteras en satsning på en utbyggnad av lärarutbildningen som ett led i att få bukt med lärarbristen. Behovet är stort men kärnfrågan är hur platserna ska fyllas? Totalt antogs 15 studenter våren 2015. Våren 2014 antogs 76 stycken, så trenden går bevisligen åt fel håll. Ännu värre är det inom bristämnen som fysik, kemi, naturvetenskap och teknik. År 2013 utexaminerades endast 27 lärare i kemi för årskurs 7-9. Samtidigt går ca 500 lärare i NO-ämnen i pension varje år. Det säger sig självt att de 27 kemilärarna varken kan täcka behovet som finns på skolorna eller att 27 lärare utgör en tillräcklig grund för att bygga ut utbildningen.

Vi kan nog alla enas om att tanken på att skapa fler utbildningsplatser är en god tanke i teorin, men i praktiken är det enbart förskollärarprogrammet som har ett söktryck som berättigar en utbyggnad. Vi har i dag svårt att fylla utbildningsplatserna till övriga inriktningar. En utbyggnad kommer därmed inte att trolla fram fler lärare. Det som måste till är att göra läraryrket mer attraktivt för att få fler att vilja bli lärare. Bättre arbetsvillkor, högre lön (som då är låg i förhållande till utbildningens längd) och att faktiskt lärarens huvuduppgift blir att undervisa. 

Läraryrket skulle alltså kunna locka många fler, men studier på högskolan kräver tid. Fyra till fem år för att bli lärare, och det kostar pengar i form av studielån. Studenter vill veta att den satsningen i både tid och pengar resulterar i ett välavlönat jobb med bra arbetsmiljö och goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Så är det tyvärr inte i dag. En lärare har i snitt 15 minuter till att förbereda och efterarbeta en lektion. Tiden äts upp av onödigt administrativt arbete och kvar blir några minuter att fokusera på själva kunskapsbyggandet, det vill säga lektionerna och mötet med eleverna. Många väljer lärarbanan just för mötet med eleverna. DET var huvudorsaken till att jag valde att bli lärare - elevkontakten är A och O!!!

Under lång tid har så få personer utbildats till lärare i många ämnen att vi kan komma att stå inför en svår situation. Lärarförbundets siffror på den kommande lärarbristen är förskräckande och Lärarnas Riksförbund har varnat för att vissa ämnen som matematik, naturvetenskap, teknik och moderna språk kommer att bli utrotade! Situationen har varit känd länge utan att tillräckliga åtgärder har gjorts på nationell nivå. Till och med i städer med lärarutbildning, där man har lätt att locka nyutbildade lärare, har man nu svårt att hitta lärare i dessa ämnen.

Behöriga och legitimerade lärare kommer alltid att efterfrågas. På många håll ute på landsbygden är antalet sökande till lärartjänster extremt lågt och när det gäller matematik och NO är de i det närmaste obefintliga. Och då har jag inte ens nämnt att det förutom behöriga och legitimerade lärare också gärna ska vara lämpliga personer...

Bristen på lärare i matematik, naturvetenskap och moderna språk är något staten känt till i decennier. Det krävs kraftfulla åtgärder nu för att locka unga människor att vilja bli lärare - och i bristämnena är behovet i stort sett akut. Så det som måste till är 1. se till att fler vill bli lärare 2. fler utbildningsplatser! Inte som nu - tvärtom...

Med andra ord - Gör läraryrket attraktivt!!!

Lärarbrist och större grupper kommer att göra att ännu fler elever ska inkluderas. När många barn faktiskt behöver mindre grupp (läs svd). Skollagen är inte på långt när så specifik som Skolinspektionen tolkar den, och inkludering kan omöjligt övertrumfa den grundläggande paragrafen om elevens rätt till en utbildning som gör det möjligt att nå sin potential. Den skada som det orsakar våra mest utsatta elever är Skolinspektionen för okunniga(?) för att se och förstå...

Nej då - det ska inkluderas, inkluderas, inkluderas... Men alla barn kan inte inkluderas i en klass med trettio elever. Särskilt inte när vi i Sverige bara har köpt ordet inkludering from the big USA - utan att ändra omständigheterna kring det. Vi har större klasser, knappt något extra stöd och elever som byter klassrum stup i timmen. Där det har fungerat i USA har miljön anpassats - i Sverige verkar vi tro att barnet med behov ska anpassa sig till miljön bara det inkluderas. Och så tar vi in två bokstavsbarn, två dyslektiker, två stycken med icke-diagnosticerade koncentrationssvårigheter + övriga hormoner som flödar i en tonårsklass... Och de tror det ska fungera...

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har inte sällan en ojämn begåvningsprofil. De kan vara avancerade på ett område och långt efter sina jämnåriga på andra. De behöver längre tid på sig att bemästra många för andra självklara färdigheter, andra förmågor kanske de aldrig riktigt når. Med rätt uppbackning under skoltiden kan det dock bli möjligt även för våra barn att gå ut i samhället fullt inkluderade, med fullgod utbildning och gott självförtroende. Men det finns hopp - för finally: Skolinspektionen balanserar inkluderingsparadigmet.

Ska man på allvar vända den nedåtgående trend som den svenska skolan kunskapsmässigt befinner sig i behöver verksamheten framförallt renodlas. Skolans uppgift är att ge barnen ordentliga kunskaper som kan bära dem ut i livet. Inte att agera uppfostringsanstalt eller lustiga huset. Kunskap först! Skolans och lärarens roll måste vara tydlig!

Under tiden sker också en uppfostringsprocess - detta tillsammans med föräldrarna. Och vi får då barn som kommer att bli samhällsmedvetna vuxna...

A little piece of heaven... ???
------------------------------------------------------------------------
Skolrelaterat:
- I have so much to say
- Hå och hej med Farbror Frej
- Ties that bind
- War on boys 
-----------------------------------------------------------------------

På tal om det där med att komma till himlen. Veckans bottennapp har då 22 pastorer från pingstkyrkan svarat för. Tur att det finns många som står upp mot dumheterna...


Jag har så svårt att förstå att det ska vara så svårt att acceptera kärlek mellan vuxna människor i samförstånd oavsett i vilken form den kommer. För mig...


              Alltid kärlek - Love is Love!!!