...äsch fel kön...
...she's back...
...och ibland är jag utom kontroll ;-) men särskilt farlig vill jag inte påstå att jag är...
Och nog har jag en mask alltid - dock en leende sådan :-) Fast när jag är med eleverna så behöver jag ingen mask. Då är jag för upptagen med att ha lektion och av vad som händer, så egna jobbiga tankar finns det ingen tid för. Vilket är skönt för stunden, men det är ju bara att skjuta problemen på framtiden. Och det blir bara värre då. Det är ju bl.a. därför som jag är halvt sjukskriven - för att försöka hitta den berömda balansen i tillvaron. Känns inte som det räcker, men jag kämpar på så får vi se vad doktorskan säger nästa onsdag. Då är ju betygen satta, så då kan jag ju se till att mitt liv hamnar i fokus.
Hur som helst, mina sjuor var uppriktigt glada att jag hade dem idag. Och det kan jag lova är uppiggande. Ärligt menad uppskattning kan man aldrig få för mycket av. När jag gick runt och hjälpte dem så börjar de då berätta om gårdagens vikarie. Okej elever har ju en tendens att överdriva saker och ting - särskilt när det är negativt. Men det här var de superseriösa barnen och de var väldigt sakliga. Jag har ju berättat innan att man kan få knasiga vikarier, den här hamnar definitivt i bottenskiktet. Han tänkte väl "jag går dit och sitter av tiden - lättförtjänta pengar". Han hade inte läst den noggranna planeringen jag hade gjort. Jodå han lät eleverna göra diagnosen och han rättade den. Men vad hände sedan? Inga resultat antcknades och eleverna fick tillbaka diagnoserna med orden vill ni inte behålla dem så släng dem... De som inte ville ha tillbaka sina diagnoser - dem slängde han... Hallelujah... Vad signalerar det? "Tror ni vi bryr oss om era resultat?". Okej jag hade inte skrivit att han skulle skriva upp resultaten/samla in diagnoserna, men jag skrev inte heller att han skulle använda nyckel för att låsa upp dörren eller att han skulle släppa in eleverna i salen... Nästa vikarieplanering så...
Sen skulle han instruera en gruppuppgift som vi ska arbeta med resterande tre mattelektioner. Han delade ut uppgiften och sa gör den hemma och lämna in nästa lektion... Eleverna var lite freakade, minst sagt. Jag fick springa runt i alla NO-grupper och förklara att det är lektionsarbete, inte hemmarbete. Pustnader av lättnad och tack sa alla barnen :-D
Lektionen efteråt tillbringade den käre vikarien mest i telefon i ett angränsande rum...
Så det var bara att gå ner och berätta för vår kanslist att det var ingen bra vikarie. Han var egentligen tänkt att vara för mig resterande tid också. Men så blir det nu inte - tack och lov. Man kan ju undra hur en sådan överhuvud taget har fått in en fot hos vikarieförmedlarna. Eller är de glada så länge de inte slår barn? Läskunnighet borde vara ett krav också...
Inte ska man behöva plocka upp bitarna från andra. Meningen med att jag är sjukskriven är ju att jag ska vila. Inte planera för en vikarie för att sen behöva iordningsställa allt efteråt. Det är inte dubbelarbete - det är minst trippelarbete! Nej nästa vikarieplanering blir (föruom lås upp dörren och släpp in eleverna) - hitta på något, typ se en film...
Tycker det räcker med att jag jobbar med att få ihop de trasiga delarna av mig själv... Okej positiva tankar! Det blir bättre!!!