FRÖKEN MISSNÖJD

...of the rope...
...är det en man fastpiercad. Yep - It's time to get ugly...

Vadan detta då? Jo såklart mina solcravings. De föranledde i rådet att jag skulle ut och dansa soldansen. Får väl knåpa ihop något eget ,som då ska få alla moln att skingra sig så att solen kan få fritt spelrum. För de flesta av oss tänker väl på indianer när vi hör ordet soldans? Jag gör det i alla fall. Nu var vi där igen - udda kulturer och en tillbedjan till solen... Varför får jag koreografera något eget? Jo för 1. Piercing - kan ju göra ont... och 2. Avsikten med indianernas soldans är inte sol från klarblå himmel...

Läste ju religionskunskap på högskolan. Slutuppsatsen valde jag att skriva om indianernas religiösa riter och däribland då soldansen. Bland annat så intervjuade jag en tjej som varit au pair i USA hos en indianfamilj och hon blev adopterad av stammen. Häftigt! Så när jag hör soldans så är det sioux-indianernas rit jag tänker på.

Namnet soldans härstammar från Siouxernas "Wiwanyang Wacipi" vilket då skulle betyda "sun gazing dance". Soldansen är en ceremoni som är central för den religiösa identiteten av ursprungsbefolkningen på "the Great Plains". Den utvecklades bland de hästburna bisonoxjagande stammarna som befolkade de stora slätterna på sjutton- och artonhundratalet. Tankar och filosofin baseras på tron på att wakan tanka (all skapelse) är en cirkel. Cirkeln bygger på att vi alla är besläktade med varandra (mitakuye oyasin) (we are all related). Soldansen utförs i en cirkel kring ett "soldansträd" och dansen fokuserar på den heliga pipan (canupa). Dansen sker alltså inom en central arena som är helt öppen mot himlen med "solen som blickar". Dansen är en bön för livet, världens förnyelse och en tacksägelse. På ett personligt plan kan någon dansa för att be för en släkting eller en vän. Men det centrala i soldansen är att den tjänar stammen och jorden. Och om inte dansen utförs varje år så kommer jorden att förlora kontakten med den kreativa kraften i universum och därmed förlora sin förmåga att regenerera.

Ceremonin är mycket varierande eftersom utformningen hänger ihop med vägledningen av visioner eller drömmar att fastställa en relation mellan en eller flera av deltagarna och en eller flera av deras andar. Vanligtvis varar den i fyra dagar och hålls oftast i mitten av juli. Jag har valt att fokusera på det mest fascinerande - piercingdelen. Om det förekommer så sker det på den fjärde och sista dagen. Dagen börjar med att man inför de fyra riktningarna för en intensiv tillbedjan till universums sex krafter, däribland Moder Jord och Fader Himmel (samma start som de tidigare tre dagarna har haft). De som är utsedda att deltaga i den här speciella delen av ceremonin leds till en bädd. En helig man gör två parallella snitt på bröstet och trär en syl in det första snittet och sen ut genom det andra. En pinne förs sedan in genom hålen och till den utskjutande delen av pinnen fästs ett rep som är fäst vid en rem. Det ska symbolisera navelsträngen som fäster mannen till sin mor, Moder Jord.
Kvinnor blir aldrig utsedda att delta i den här delen eftersom enligt Siouxernas religion är kvinnan redan erkänd efter att ha utstått sin smärta vid förlossning. Denna smärta anses vara större än något annat eftersom havandeskap och förlossning kan orsaka döden. Och att ställas inför döden anses vara den största utmaningen av alla.
De som ska delta hjälps tillbaka till ringen och remmen fästs vid "solträdet" och de kan börja dansa igen. De rör sig fyra gånger framåt mot trädet, efter den fjärde gången lutar sig dansarna tillbaka mot repen. De är nu fria att söka sin vision i soldansen samtidigt som hela stammen söker sin vision. Detta är själva hjärtat av soldansen - erkännandet av förhållandet mellan det fysiska och det andliga. Det är själva stommen för överlevnad.

Den här visar desto mer...

...fascinerande är allt jag kan säga. Men inget för mig. Så om det ska bli en soldans för mig, så blir det på mitt sätt...
It's...

...för att driva bort molnen...
...demons...