FRÖKEN MISSNÖJD

...en jordskredsseger för... Nej, far och flyg! Så här kan vi inte ha det. Vi kan ju inte arrangera tävlingar i Sverige där löpare från andra länder är så överlägsna och därmed får alla priserna... expressen visar på tokigheterna. Tänk om det hade varit så att bara svenskarna skulle få pris - det skulle i och för sig varit roligt med Team Godhetsreaktionen på det med deras kvoteringsmani...

Men Thomas Gür...

 KUNG!!!

Nu backar långloppsarrangörerna... ja, det blir säker jätteroligt i rewind...  Trams och sidor - även de bästa ska nu få prispengar... 

Man läser så mycket konstigt nu för tiden...
(AB)

Tro inte det du läser! Vid forskning krävs en källa för varje påstående. En pålitlig källa. En trovärdig källa. Tidigare forskning. Gärna resultat som verifierats i flera studier. Logiskt då man arbetar med det. Mindre logiskt då man som icke forskande passerar löpsedeln, som larmar om något som är farligt. Oftast handlar det om något många äter regelbundet, och är enligt rubrikerna förenat med livsfara.

De flesta gånger handlar det om en förenkling av en studie. Det kan komma fram resultat som tyder på att något eventuellt lutar i en viss riktning, men detta måste undersökas närmare och det finns ingen anledning att slå på den stora trumman. Pressen hugger som en kobra och basunerar ut en förenklad version som dessutom inte sällan är feltolkad.

Jag skulle tro att den oro dessa larmrapporter ger upphov till, är en större folkhälsofara än de resultat studien visar. Hur många slutar med sina värktabletter för att de läst att de kan leda till döden? De läser rubrik och underrubrik och bär det med sig på näthinnan då de ska ta sin nästa dos. Inte konstigt att det känns otrevligt att stoppa i sig det då. Bara den oro dessa rubriker ger upphov till är en hälsofara. Och hur är det med det undermedvetna där dessa rubriker kanske lägger sig och leder till omedvetna val och handlingar. Finns säkert studier i ämnet.

Om alla hade möjlighet att leta upp originalkällan och om den var begriplig för gemene man skulle fler ha chansen att kontrollera de faktiska resultaten. Kunskap om detta krävs. Och behövs!

Nätet som informationskälla är en guldgruva men också ett stort slukhål. Det går att hitta bevis för precis vad som helst. Vacklar du det minsta kan du bli frälst på hälsotrender som inte alls är särskilt vetenskapligt underbyggda. Ta debatten om kosten som exempel. Hur många spaltkilometer har inte producerats utan att någon kan säga att det finns bevis för att den ena eller andra sidan har rätt? Helt hopplöst.

Jag ramlade över information om ett ämne, en metall, som människor köper dyrt på flaska och använder till allt från att badda röda barnrumpor med till att dricka i syfte att bli fri från obotlig cancer. Sådana här kvacksalverihistorier får mig att börja muttra och gå tokknas. Sidan var närmast manisk i beskrivningen av hur oumbärligt ämnet skulle vara. Oavsett hur oetiskt det är att lura människor i utsatta situationer är de här sidorna i princip omöjliga att komma åt.

Vi lever i en tid då det inte längre något skrivet är liktydigt med sanning. Mer nu än någonsin. Faran i att inte ha kunskapen att skärskåda och granska källan kan vara stor. Att träna sig på källkritik är viktigt - ett tränat öga kan också luras men är svårare att vilseleda.

Vad gäller vård och medicin är de läkemedel man behandlar med noggrant testade. Det som finns på den andra marknaden, den alternativmedicinska, finns där av en anledning

Några korta källkritikstips:
Ett kritiskt förhållningssätt till faktauppgifter, påståenden och slutsatser är grundläggande i all forskningsverksamhet. Att vara källkritisk innebär att man bedömer om den som sänder ut information går att lita på eller inte. Detta är kanske speciellt viktigt när man förlitar sig på information via Internet.