Bland gröna muppar, troll...

...och skumma tomtar...
Något skumt i vattnet verkar det i alla fall vara...

...möjligtvis skumma svampar???
Deras motioner alltså. Maken till stolligheter som flödar i det partiet... De når nästan upp till F!-klass... Och det säger egentligen allt! Man skakar på huvudet och undrar om de är på riktigt. Dessvärre... och för att då jämföra med F! som inte kom in i riksdagen så sitter MParna i vår regering... Ja, jag är medveten att i princip alla  partier "drabbas" av udda motioner inför stämmor/kongresser. Och är syftet att
lyfta fram tokigheterna och man letar specifikt efter dessa så... "som man ropar får man svar." Men när man har läst igenom allt stolleri så känns det som om det finns mer av den varan hos vissa partier än hos andra och att de är inte så lite verklighetsfrånvända. Men jag ska inte uppehålla mig vid de olika motionerna. Jag tänker istället kommentera en lite mer specifikt:

(Uvell-blogg)

Vill de skjuta sig själva i sank? Man kan ju undra om de inte har lärt sig något...

Det är ju inte utan att man undrar om det där yrkandet ovan överhuvudtaget är lagligt. Den som tror på arvsynd och kollektiv bestraffning skulle naturligtvis kunna hävda att det är rätt att vita män på detta sätt kvoteras ut idag - som hämnd för
årtionden (årtusenden?) av skevhet åt andra hållet. Nu tror jag inte på det här med arvsynd och jag tycker det är klar och tydlig diskriminering och helt förkastligt att de på det här viset vill sortera ut personer av manligt kön. Men lagen... tyvärr är det sedan den senaste grundlagsreformen 2010 helt lagligt enligt den feministiska definitionen på jämställdhet där diskriminering sägs kunna bidra till ökad rättvisa
mellan könen. "Svaret på den här ekvationen stavas givetvis normer. Mannen är norm i samhället och kvinnan är undantag får vi veta, därför måste lagstiftaren aktivt särbehandla för att uppnå det feministerna kallar jämställdhet. När man läser denna tunna skrift blir det plötsligt glasklart hur de tänker, likväl obegripligt och rent ut sagt skrämmande att människor med professorstitlar anser att man kan diskriminera sig fram till jämställdhet. Negativ särbehandling är visserligen ett finare
ord, men betydelsen är densamma. Andra länder som anammat denna sorts system har även kallat det apartheid." (AVFM - Den kvinnovänliga staten) Läs mer om genus i juridiken på Toklandet

Vad kommer det här att leda till i slutändan? Jo, kontentan blir att endast homosexuella män eller kvinnor oavsett läggning får vara ledamöter i jämställdhetskommittén. Gör tankeexperimentet där ni byter ut cis-män till vilken annan grupp som helst (ex. kvinnor, färgade etc). I förlängningen så rättfärdigar sådana här förslag andra ideologiers lika rätt att aktivt jobba för en uppdelning av människor och utestängande av andra utvalda grupper oavsett om det handlar om kön, hudfärg, etnicitet, åsikt osv. Det kallas normalisering och det kan komma att bli fritt fram för allehanda extremgrupper. Man måste ju börja någonstans så varför inte sofistikerat som MParna? Bra tänkt där! Not... Här kan vi verkligen tala om att de
kör på i samma -spår...

Önskar jag hade varit  när följande debattartikel dök upp...
(GP 20150524)
"Amen jobbet binder fast mig och tvångsmatar mig med kakor!"
Hallå! eget ansvar liksom... / mvh kakmonstret

Sen kan man tycka att jobben kan erbjuda fukt också - för att balansera upp det
hela...

Den balansen klarar jag utan minsta problem!

Som sagt kakmonster... och godisgris...

En liten kille fick en godistårta på sin femårsdag igår. Riktigt nöjd själv med resultatet - som om jag hade lagt ut det annars. Jo, det hade jag, om det blivit totalt pannkaka av allt...

Ofta så sätter jag ett värde på mig själv utifrån vad jag presterar. Lyckas jag duger jag. Medan ett misslyckande gör att jag känner mig otillräcklig, oduglig och ibland till och med värdelös. Det här är nog en ganska vanlig grej. Men något hos mig vill ju så gärna vara little miss perfect... så när det blir totaltok så gör jag det till en skämtgrej för att dölja hur jobbigt jag egentligen tycker det är. Men samtidigt så hjälper det mig att se det tokiga i situationen - så jag tänker inte sluta med det. Det är väl snarare när det kommer till de där lägena när det blir okej, men inte perfekt som är de mest jobbiga. Tänk om jag bara gjort lite till... Men någonstans på min resa så märker jag att jag faktiskt har blivit bättre på att allt inte behöver vara perfekt hela tiden. Att jag släpper saker och ting och inser att funkar det inte så är det inte som så att himlen kommer att ramla ner. Små små babysteps även om jag vill ta jättekliv. Men då riskerar jag den där totalkrocken med mig själv. Bättre då med de små stegen där jag tidvis snubblar över mina egna fötter där jag trevar fram i mörkret men att trots det aldrig sluta försöka. Av erfarenheten blir jag vis. Tänk vad vis jag ska bli då...

Nä, jag gör verkligen mitt bästa för att hålla mig undan från villovägar mot mitt mål. Liksom jag inte hamnar ur spår när det kommer till mitt musikval - inga irrläror där inte... Heretic...

När jag fyller mina dagar med att träna på att lite mer av en Kronblom...