...violence...
Jag tycker inte att man ska tolerera någon form av våld. Men byråkrater måste alltid dela in allting i små fack. Idag är det kvinnovåldet som uppmärksammas. Internationella dagen mot våld mot kvinnor, den 25 november, instiftades av FN:s generalförsamlings tredje kommitté år 1999. I den resolution som instiftade dagen slog man fast att våld mot kvinnor hindrar dem att uppnå jämställdhet i samhället i juridisk, social, politisk och ekonomisk mening. Våld mot kvinnor avser enligt resolutionen handlingar som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, både om det sker i det offentliga eller i privata sammanhang.

Det finns kulturer där våld mot kvinnor är "accepterat". Och det gäller även i västvärlden där det handlar om befogat våld inom hemmet (även mot barn). Finns väl inget våld som är befogat så länge man inte handlar i nödvärn. Men om inget våld fanns skulle man ju inte behöva handla i nödvärn...
Men som första steg måste kvinnornas status höjas. Anser man att någon är ens egendom blir följden att man behandlar sin egendom som man behagar... FN gör vad de kan... Men vad FN bestämmer bryr sig en del länder mindre om. FN:s starkaste dokument för att stärka kvinnors rättigheter är CEDAW-konventionen. Konventionen antogs av FN:s generalförsamling 1979 och trädde i kraft 1981:
- Diskriminering av kvinnor definieras som varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som har till följd eller syfte att begränsa erkännandet av mänskliga rättigheter för kvinnor.
- De ska vidta åtgärder som behövs för att avskaffa diskriminering av kvinnor.
- De ska införa principen om jämställdhet mellan män och kvinnor i sina nationella grundlagar eller andra författningar och säkerställa att denna princip genomförs i praktiken.
- De ska garantera rättsligt skydd för kvinnor.
- Sedvänjor som innebär diskriminering av kvinnor ska avskaffas genom förordningar eller lagstiftning.
- De ska avskaffa diskriminering av kvinnor inom politiken, när det gäller rätten att förvärva, byta eller behålla sitt medborgarskap, inom äktenskap och familjeförhållanden.

Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor består av 23 experter och har två treveckorsmöten per år. Konventionsstaterna ska rapportera till kommittén vart fjärde år och man granskar ungefär 15 länder varje år.
Den 10 december 1999 antog generalförsamlingen ett frivilligt protokoll till denna konvention. Protokollet ger enskilda personer rätt att klaga hos kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor över kränkningar av rättigheter som skyddas av konventionen och 72 stater har hittills skrivit under på det.
Och här måste vi ha ett stort fett utropstecken! Det finns 244 länder i världen, varav 194 räknas som självständiga stater. FN har 193 medlemsländer - ganska hög andel av alla världens länder. Varför har bara 72 stycken (~37 procent) av länderna skrivit på för att öka kvinnornas rättigheter? Då var vi inne på de kulturella aspekterna igen. Vackra papper kommer inte ändra ett dugg såvida man inte får med sig de man behöver få med sig. Kraftigare tag behövs. Sanktioner kanske? Varför inte "svartlistor" på länder där inte allas lika rättigheter respekteras - så att vi som enskilda individer aktivt kan välja vad vi vill göra av den informationen.