Yupp! Jag upprepar mig - men vissa saker verkar inte kunna gå att upprepas nog många gånger. Finsverige måste sluta skrika rasism åt allt bara det handlar om en viss individ, religion, eller folkgrupp... 

Det är bara så kontraproduktivt. Säger man rasism om allt - vilka kommer då att reagera när det verkligen handlar om rasism? Just precis, vi kommer alltså att missa den verkliga rasismen - den som måste bekämpas. 

I fredags bara kände jag att gränsen var nådd - det var dagen då samtiden nådde peak stupidity. Börje Salming i indiankostym var jätteproblematiskt!!! "Överordnad klär ut sig till underordnad" och "så kallad kulturell appropriering, vilket innebär att en individ använder sig attribut från en minoritetskultur utan att själv tillhöra kulturen i fråga" osv osv Men att en del av kalenderns intäkter går till ensamstående inför julen det är liksom prio sjuttiotolv... Ett hedervärt projekt och kanske kan det istället få folk att intressera sig för indianernas situation. Är det fortfarande negativt då? Men prio ett här är att det eventuellt kan tänkas finnas en amerikansk urinvånare på andra sidan jorden och känna sig kränkt... Vad sägs om att vi låter världens minoritetsgrupper prata för sig själva? Men nej då... Det finns ju de som är så tvärsäkra på det här med CA: "Den svenska kulturen har alltså till en stor del approprierats av vita svenskar själva och har i dagens samhällsklimat en rätt unken länk till nazism och rasism. Det viktiga att komma ihåg här är att den svenska kulturen inte förlorats till någon annan, den har smutskastats av landets invånare själva." Så här tänker alltså på fullaste allvar en del människor idag och smörjan breder dessutom ut sig. Jag bara kände tramsSverige! nu får det vara nog! Säger som Ilan Sadé: "Att ras och hudfärg har gjort comeback genom identitetsvänstern och "postkolonial teori" är bland det sjukaste jag har varit med om."

Samma sak fortsätter på vårt public service där de tar ras till kön och pratar om "Patriarkala strukturer" Manliga feminister försöker tala om för kvinnor att de är underordnade patriarkatet.... ooops! gick det inte fel här någonstans liksom... Eller så kan man ju dra det till Adamos uttryck "En kvinnlig genre"... Ja ha du - och vad är det? Någon form av särfeminism där genus goes big eller... Yeck!

I skivan det gått tjatigt hack
bara fabulerande skränhönssnack
Stoppa otyget,lys det i bann
bye bye genustjosansvejsan   

Ja public service debattprogram... Sist så urartade det i en pajkastning mellan "naturliga metoder" vs "ond och kall naturvetenskap". Jeez... Man kan sammanfatta hela programmet med: det är svårt att göra "rätt". Birro som fått mycket på sig satt där och sa "Låt oss hjälpa muslimer att bekämpa religiös fanatism" Så bra sagt! För det är religionen islam han har kritiserat - inte alla muslimer. Sen har vi kränktSverige... Det är inte främst muslimer som hatar mot honom, utan kränkta icke-muslimer. Detta tolkningsföreträde...

Detta tolkningsföreträde är så enkelt och enbottnat. Det tillskriver en person ett visst epitet utan att ha mer än kanske ett förhastat uttalande på fötterna. Verkligheten och sanningen? Näää, den är de med tolkningsföreträde, PK-folket inte ens intresserad av att ta reda på. Och numera räcker det inte med ett uttalande eller en vit hud - nu måste vi alla även hålla koll på den vita BLICKEN också. En riktigt sjuk text det där... Hur vet man om man har "den rasistiska blicken"? Enkelt - tyck fel olika... då har du den...

Ogilla någons åsikt och lägg till ordet fobi som ett slags suffix till ämnet. Lätt som en plätt - men det är bara den med tolkningsföreträde som får göra det. Så snävt är det. För att citera Annelie: "Vi torde inom en snar framtid få registrera hudfärg, tro och sexuell läggning hos Skatteverket" och då har vi kommit till intersektionalitet...
-------------------------------------------------------------------------
Intersektionalitet är en feministisk sociologisk teori och analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Begreppet intersektionalitet myntades under slutet av 1980-talet av Kimberlé Crenshaw, som var aktiv inom rörelsen Black feminism. Crenshaw ville med begreppet kritisera genusforskningens uppfattning om kvinnor som "bara" kvinnor. Hon menade att det fanns andra faktorer som spelar in i en diskriminering, exempelvis etnicitet, ålder eller klass.

Könsdiskriminering och rasdiskriminering samverkar och i vissa fall förstärker varandra. Intersektionalitetsstudier är ett vanligt inslag inom genusvetenskap och feministisk teoribildning.

Intersektionalitet bör ses som en övergripande teori, då den är omöjlig att bevisa. Den kan dock fungera som hjälpmedel eller begrepp, som inte strävar efter att rangordna identitetskonstruktioner utan efter att synliggöra hur olika maktordningar är sammanflätade på olika nivåer, såsom det politiska, det representationella, eller det strukturella. Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön/genus, sexualitet, ålder, klass, funktionsduglighet, etnicitet, religion och art/species. Genom att hävda att det finns flera maktordningar som är beroende av varandra öppnar ett intersektionellt perspektiv för att upplösa gränser mellan olika sociala kategorier för att rikta uppmärksamheten på hur de samverkar.

En intersektionell analys bygger på postmodern feministisk teroi, queerteori, postkolonial teori och black feminism. Syftet är inte att enbart synliggöra hur avvikande, underordnade eller exkluderade identiteter (t ex ”icke-vit etnicitet”, ”transsexualism” eller ”arbetarklass”) produceras i dessa skärningspunkter, utan att uppmärksamma t ex ”vithet”, ”heterosexualitet” eller ”överklass” som identitetskategorier. Begreppet användes först inom den antirasistiska feminismen i Nordamerika och har fått stor spridning såväl i den akademiska forskningen som i den politiska debatten om diskriminering även i Sverige där begreppet introducerades av postkolonialt inspirerade forskare såsom Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari.

Exempelvis ses kvinnor aldrig enbart som kvinnor eftersom könsmaktsordningen (likt etnicitet, sexualitet eller klasstillhörighet) som separat frågeställning ger en otillräcklig helhetsbild för att förklara hur ojämlikhet uppstår och hur makt utövas. Maktordningar kan inte rangordnas, ingen maktordning står över någon annan och det finns maktordningar inom varje maktordning. Klassförtrycket ses alltså inte som viktigare eller mer grundläggande än könsförtryck eller rasism. Flera aspekter, som kön, etnicitet, religion, ålder, klass och sexuell läggning spelar alla in i bestämmandet av en individs identitet och dess villkor.
----------------------------------------------------------------------------
(Wikipedia)

Det är sannerligen inte lätt att undvika att inte trampa på de ömma lilltånaglarna...

När det inte blir som tänkt
bäst undvika att bli kränkt
Det är sannerligen inte lätt
RebeccaUVell visar dig rätt

Vad jag anser om åsiktskapillären... Alldeles för trångt, det är sannerligen inte lätt att röra sig däri...

Så att jag har valt bort den är väl inte så konstigt?

Godhetslaget - Team Godhet - främst huserande bland vår media... De anser att det de säger vara rätt är rätt och det de säger är fel är fel... Jag skulle vilja säga att det de håller på med är dubbla måttstockar som PK-Sverige använder sig av.

Summan Av Dubbelmoral Är Hyckleri beskriver det hela så väl.

Ja, jag är mäkta less på det här som händer i Sverige just nu. Därav har jag helt enkelt valt bort att skriva om det. Men allt det här måste brytas. Vi måste få ett öppnare samtalsklimat för att kunna få lite styrsel i ledet. Man kan väl lugnt säga att när jag får nog, så får jag nog...

Så trött på dikotoma Sverige som hetsar: ”feminism eller kvinnohatare”, ”öppen invandring eller slutet samhälle”, ”höger eller vänster”. Varje dag fylls vi med reaktioner - hur vi skall tycka och tänka, vad som anses vara rätt eller fel. Vi går per automatik i försvarsställning eller hyllningspose så fort vi hör och läser något. Och det är kanske här mycket av problematiken ligger med ”vi mot dem”- tänket? Det finns aldrig något mellanting, en gråskala eller en chans att ”tycka som de andra”. Det ges inte heller någon plats till faktisk förståelse. Hur ska vi finna en lösning på problemet när vi ständigt tävlar och vägrar att samarbeta? Uppenbart är att det inte längre räcker att klanka ner på varandra. Det är inte fel att reagera, men reaktionerna har fått motsatt effekt. Vi blir inte ett ”enigt Sverige” av att klanka ner på motståndarna - Det skapar enbart större klyftor. För ju mer skit vi kastar, desto smutsigare blir Sverige. Vi hetsar oss fast i debatten. Bättre att vi istället sätter allt i ett större sammanhang. Hur svårt kan det vara att faktiskt prata med varandra? Att faktiskt vilja förstå? Finns det ingen vilja till förståelse, kommer vi aldrig komma fram till en lösning! För förändring krävs att vi vet utgångspunkten. Ta av stridsmunderingen och ta på förståelserocken! Det är dags att ta på sig motspelarens glasögon - att se det från dennes perspektiv. Allvarligt talat - hur svårt kan det vara?

Almost Easy? eller...