...I regrett my words? - mina ord från igår... En sak är i alla fall säker: Jag är äldre än tio år...

...avd. ska förklara något jääättesvårt för en lågstadieklass...
Allt går ut på att man ska vara så tyyydlig som det går - men innehåll och pedagogik försvinner totalt... Ja, du Gustav...

74 - dagarna räknas ner
problemen ska ej finnas mer
Att åter för skolan vi får hurra
fingers crossed - #kämpa Gurra

Nummer ett att ta itu med just nu känns för mig som att ta itu med verket mot skolan. De visar sig även vara verket mot killarna. Ninni har gjort en utmärkt analys av svenskans nationella prov vt-13 på genusdebatten 

Jag bjuder er på några utdrag därifrån här:
"Detta prov är ett konkret exempel på skolans antipojkkultur"

Om muntliga delen:
"Kvinnlig homosocialitet kretsar kring relation där en faktor är kön och därmed exkluderas män från ”det inre rummet” där den typ av samtal Liv Strömquist ironiserar förekommer. Män saknar alltså erfarenhet och därmed den förförståelsen som behövs för att förstå Liv Strömquists bild. För en individ som har en levd erfarenhet på den manliga sidan av genussystemet, där man umgås kring sak, ter sig Liv Strömquists bild bara märklig bortom ord. Killar och tjejer har därför helt olika förutsättningar, till följd av sitt kön, att kunna prestera i denna uppgift. Detta förvärras ytterligare av att ”domaren” som bedömer elevens prestation (svenskläraren) vanligen är kvinna som saknar levd erfarenhet som man och därmed saknar förståelse för killarnas problematik i denna situation."

Om läsförståelse:
"Oavsett om man menar att könsskillnader beror på könssocialisering, biologi eller en mix av biologi och könssocialisering, så är dessa texter saker som killar som grupp inte är intresserade av! Intresse påverkar vår läsförståelse då det är lättare att koncentrera sig på en text som man finner intressant."

(---) 

"medvetet utförd politisk indoktrinering av våra barn under ett nationellt prov. Det utförs dels genom att använda sig av en politisk aktivist" (---) "dels i valet av texter. Och detta görs trots att man är medveten om att ämne påverkar resultatet"

(---)

"Det finns så många ämnen som är könsneutrala att det inte finns någon ursäkt för Skolverket att välja ämne som missgynnar det ena eller andra könet. Syftet med nationellt prov är att mäta elevers kunskap, det är inte ett utrymme för Skolverket att bedriva feministisk indoktrinering."

Jag blir bara så tokirriterad. Själv tänker jag som jag har nämnt innan inte eleverna som flicka/pojke utan som den unika individ varje elev är. Självklart så vet jag att det är flicka eller pojke - men jag försöker verkligen att behandla alla mina elever lika. Bästa beviset jag fått på det är från en elev. Eller rättare sagt via annan vuxen som känner killen (ska tilläggas också att han inte tillhörde de mest studiemotiverade...) "Sofia är den bästa läraren. Hon förklarar så att man verkligen förstår. Men det som är bäst med henne är att hon behandlar alla lika." och detta två år efter att eleven gått ut nian... Att man dessutom finns kvar i elevens tankar på ett positivt sätt...  Värme för ett lärarhjärta...
Warmness on the soul...

Det som inte är värmande är det här märkliga otinget att feminister blir så provocerade av när jämställdhetsarbetet går ut på att gälla båda könen... Nej det ska bara gälla åt ena hållet - till fördel för kvinnorna och mannen, ja han ska bara backa... suck! Fast han bär ju ansvaret för allt... För en kvinna som befinner sig i topposition och blir sakligt granskad - då är det mobbing... Toppjobb som vanligt av toklandet om att "K-kortet dras snabbare än Lucky Luke drar revolvern"   
Nej, självfallet har du inget som eget helst ansvar...
- Det var ju någon annan som påverkade dig.
- Det var ju någon annan som gjorde det.
Ja, ni ser. Det låter som om vi pratar om ett litet barn vars hjärna inte mognat... Offerkoftan är förminskande, fördummande och omyndigförklarande. Kan inte alla skränhöniga gnällspottor fatta hur kontraproduktiva de är! Snälla kom in i Sveriges 2014. Av med offerkoftan NU!

Och där fick vi då mannens privilegium... Tack Ulf! "Det skulle möjligen vara att när de väl kämpat sig till ett toppjobb (säg, miljöminister) och det börjar blåsa snålt, så slipper de i alla fall den sortens tillskyndare som gör allt för att ta bort deras agens genom att skylla alla dåliga beslut på andra i deras omgivning, och reducerar dem till könsvarelser snarare än kraftfulla beslutsfattare."

Feminismen i Sverige är på en så galen paradoxal nivå så... Det de sysslar med är snedvridet, världsfrånvarande och dessutom som jag nämnde kontraproduktivt. Varför inte ta bort ordet kontra och istället vara produktiva? Ja säg det... För finns det områden där de skulle kunna göra nytta istället för att ställa kön mot kön och använda feminismen för maktkamp eller maktanalys?

Lämnar ordet till en som har ett stående erbjudande om att vara gästskribent hos mig. Nu får hon vara det genom en av sina fantastiska twitterrantar. Och ja - vi har startat klubben för inbördes beundran... Varsågod Annelie!
"Behövs feminism? Ja, faktiskt. Som en rörelse för kvinnor, av kvinnor och mellan kvinnor Några exempel på frågor som feminism borde syssla med: Hur kan kvinnor stötta andra kvinnor till att leva det liv vi vill leva? Hur kan kvinnliga pensionärer med låg pension ges möjlighet att leva ett drägligt liv, änkor t ex? Hur kan man stötta kvinnor som av någon anledning lever som ensamstående med fullt ansvar för barn och där ingen far finns närvarande? Hur kan man stötta unga tjejer att vara glada och stolta över sin kropp och inte dras med i ett osunt kroppsideal? Hur kan vi få tjejer och kvinnor att faktiskt ta del av alla de möjligheter och rättigheter som står oss till buds idag? Hur kan vi bryta den kollektiva masspsykos som får kvinnor att känna sig som offer och missgynnade när hela världen bara väntar på oss? Hur kan man stötta unga tjejer att ta fullt ansvar för sin egen sexualitet utan skam eller beroende av andra? Hur kan man stötta kvinnor att få till stånd ett bra samarbete med fäder vid separation, allt för barnens och föräldrarnas bästa?" 

--------------------------------------------------------------------------------

Och där byter jag helt sonika ämne utan någon snygg övergång. Istället tänker jag skriva några korta rader om något som har rört vid mitt hjärta så starkt idag. Klas Ingesson är död. På flera sätt är det inte förvånande, många av oss visste hur sjuk han var. Men jag hade verkligen hoppats så hårt på att krigaren Ingesson hade vunnit mot den där förbannade, fega, förvridna skurken cancern. Jag trodde han skulle överleva. 

Dagens läsning är Simon Banks känslosamma text
"Han var inte märkvärdig, han var bara fullkomligt unik." Klas Ingesson var en god kraft i en sjuk värld. I natt så dog han - inte allt för många år äldre än jag. Jag minns den där magiska varma sommaren 1994. Ingesson var de stora rubrikernas fotbollsspelare - däremot så märktes hans frånvaro desto tydligare när han då inte fanns på planen. Klas Ingesson symboliserade den svenska lagmoralen - att alltid ge allt. Nu finns han inte längre bland oss. Men han lever för alltid i våra hjärtan. Så RIP Klas

In loving memory...